söndag 29 april 2018

En massagesaga och andra värdegrundsövningar med språket i fokus


En massagesaga är en bra värdegrundsövning, som samtidigt tränar hörförståelse. I veckan testade vi den massagesaga som finns som temaaktivitet i Livet i Bokstavslandets lärarhandledning (kap 3A) för åk 3. En skön pausaktivitet där den som masserade samtidigt skulle lyssna till sagan jag läste och göra passande rörelser till.

Det var en dag i Livet i Bokstavslandet
då solen lyste varm och skön
och värmde Ami, Bruno, Coco och Dani.
Solens strålar var ljuvliga och kändes sköna.
Plötsligt täcktes himlen av tjocka moln.
Så stora var molnen att solen inte syntes mer.
Det började blåsa. Först lite grann och sedan allt mer.
Ami, Bruno, Coco och Dani sprang in mot Meningsbygget.
Det började regna. Regnet öste ner. 
Det blev blött och stora vattenpölar bildades som barnen hoppade i...

Varför inte låta eleverna skriva egna massagesagor?

Bryngelstorpskolans värdegrundstrappor  
De senaste tre åren har vi på Bryngelstorpskolan arbetat med värdegrundstrappor, som en gemensam del i vårt värdegrundsarbete. Just nu arbetar vi med värdegrundstrappan "Jag bryr mig om andra och hjälper dem när det behövs" och då passade massageövningen bra in som en del i det. Vill du veta mer om vår skolas värdegrundsarbete så kan du klicka på rubriken/länken ovan.


Här nedan följer några flera exempel på värdegrundsövningar och teman jag genomfört de senaste tre åren med klassen. De är sorterade under respektive årskurs, men det går så klart att anpassa till den årskurs man arbetar med.


Åk 1

Vårdat språk 
Om att ha ett vårdat språk och att vara medvetna om hur vi pratar med andra är jätteviktigt. Vi upplever inte att eleverna använder fula ord så ofta, men språket kan ju också uttryckas med kroppen eller hur man pratar till vuxna eller klasskompisar, vilket är något som kan förbättras hos många.

Olika känslor samtalade vi om: arg, ledsen, sur och glad och i vilka situationer man kan uppleva dem. Eleverna fick bara en gång, denna gång, säga vilka fula ord de kan råka säga när de upplevt sådana känslor. Vi skrev ner dem i en spalt och gjorde sedan en ny spalt där vi gav bra exempel på vad man kan säga istället, t.ex. "Sjutton gubbar!", "Ryck mig i fjädern!", "Järnspikar!", "Kackerlacka!" och "Dra mig baklänges!".

Sagotronen
Sagotronen är en magisk fåtölj, där man kan få sitta och läsa upp sin egen saga eller berättelse. Det blir både lite spännande och speciellt att våga läsa när alla kompisar sitter blickstilla och lyssnar på mattan runt omkring. Ett steg i riktning mot att våga uttrycka sin åsikt och stå för den. Här tränar vi också på samarbete, att träna på att lyssna och visa respekt när någon annan har ordet. 


Samarbete kring en instruktion
En rolig samarbetsövning blev det att följa en instruktion och göra en älg tillsammans, även om några tyckte övningen var i kittligaste laget! 





Åk 2

Läsårets ämnesintegrerade tema i åk 2 handlade om vår jord där vi lever tillsammans. Skapande arbete och lek har varit väsentliga delar i lärandet för att ge eleverna nya persepektiv på omvärlden och större förståelse för olika sätt att leva. (Länk i rubriken ovan.)



En springsaga om familjen Olsson, som skulle gå på cirkus fick eleverna testa. Alla elever delades in i familjer och fick olika roller. När deras namn nämndes i sagan fick de springa en sväng för att sedan komma tillbaka. Kul med rörelse, saga och lek på samma gång! Inspirerade en del elever att fortsätta med leken även på rasten. (Länk till vårt ämnesövergripande cirkustema i rubriken ovan.)

Springsaga från lektion.se

Berättelser från olika delar av världen
Berättelser använder vi på många olika sätt. Något som förhoppningsvis ska tillföra något i elevernas världsbild som inte fanns där tidigare. De ska få möjligheter att reflektera över sin egen värld och sin kunskap om denna värld. När vi läste boken Hassan och hans färger, som handlar om en pojke som flyttat från Somalia, blev många elever väldigt berörda. Sedan lyssnade vi till en låt, Atouna el toufoule, som en elev sjöng på vår cirkusföreställning. Jag översatte delar av låttexten. Känslor väcktes och empatin visade sig tydligt. Även om man skulle vilja skydda barnen från allt jobbigt, så är det viktigt att öka förståelsen för olikheter.

Länk till fler boktips från Läslyftet

Argumentera för eller emot mössa eller keps på lektionstid
Det här med att få ha mössa/keps var verkligen en elevnära fråga, som engagerade många. Eleverna uttryckte sina åsikter för och emot och gav synpunkter på varför man ska få ha keps/mössa eller inte.



Koalametoden
Koalor är coola och bråkar inte. Vi har dramatiserat och visat upp för varandra hur det kan gå till när man använder koalametoden (Sluta, Strunta, Gå). Eleverna har fått berätta hur det har gått och fått diplom eftersom de klarat att använda Koalametoden eller för att de helt och hållet har undvikit bråk.




Vad behöver finnas i äkta vänskap? Eleverna fick samarbeta i grupper och skriva ner det som de tyckte var viktigt. Gå igenom hur man skriver ett recept (en instruerande text). Grupperna skriver sedan egna recept. Det kan bli fina affischer som sätts upp i skolan. (Länk i rubriken ovan.)



Åk 3


Berätta utifrån en bild
Första skoldagen pratade vi om vad eleverna lärt sig eller hur de använt sina kunskaper under sommaren. Utifrån bilder, som jag hade spritt ut på mattan, var det lättare för eleverna att komma på saker. Alla som ville fick berätta något om varför de valt sin bild och vad de kom att tänka på från sitt sommarlov. Några hade pratat olika språk, andra hade tagit hand om djur, utövat någon sport, plockat blommor, köpt glass, skapat fina armband m.m. 




Klassens regler
Förväntningar på varandra, på mig och på oss pratade vi om redan i ett inledande skede. I tavlan nedan kan ni se vilka ord vi utgick ifrån och eleverna gav många fina exempel på hur man praktiskt kan göra i olika situationer när vi t.ex. delar med oss, bryr oss om andra och gör vårt bästa. 



Vi använde oss av EPA-modellen (Enskilt, Par, Alla). Eleverna fick först tänka enskilt i några minuter och skriva förslag på olika rastaktiviteter i tankekartor. Efter det fick de samtala i par en stund. Sedan samtalade vi alla tillsammans och samlade våra förslag i en gemensam tankekarta, Popplet, på vår smartboard. Vi fortsatte med att använda förslagen från tavlan och leka Ja-nej-leken som gick ut på att eleverna i par fick dramatisera att de skulle gå ut på rast och fråga en kompis om hen ville göra någon rastaktivitetet.

Ja-nej-leken
Dela in eleverna i par. Berätta att den ena ska hitta på roliga saker och fråga om de ska göra det, men kompisen ska svara "nej" och på något sätt visa med sitt kroppsspråk, t.ex. visa en sur min eller skaka på huvudet. Ändra efter en stund lekens regler och kompisen ska nu svara "ja" varje gång. Exempel på frågor: Ska vi gå och gunga? Ska vi äta frukt? Vill du hänga med och spela fotboll? Ska vi leka kus? 

Efter leken samtalade vi om hur det känns när någon svarar nej eller ja på ens förslag. En elev kom med tanken att det kan vara både smart och trevligt att våga testa kompisens förslag innan man direkt svarar nej.




Värdegrundskalendern
Värdegrundskalendern arbetade vi med i december när eleverna varje dag fick ett värdegrundsuppdrag. Vill du testa i helskärm finns länk ovan.

Bild från pixabay.com

Tema flytt och flykt
Inom ämnena svenska och SO arbetade vi kring ett ämnesövergripande tema om flytt och flykt där det språkutvecklande arbetssättet vävdes in. Inom temat läste och skrev vi beskrivande och berättande texter där vi tränade på texternas uppbyggnad med hjälp av cirkelmodellen. I Livet i Bokstavslandets läsebok, arbetsbok och lärarhandledning finns många fina utgångspunkter och ideér till att jobba vidare med värdegrunden. (Länk till temat ovan.)


En trevlig uppgift, som jag använt mig av i många klasser är Min egen tidslinje. Eleven kan med förälders hjälp skriva in några viktiga händelser från sitt liv och klistra in ett par foton. I övningen ingår också att göra en kort muntlig presentation av sin tidslinje. En utvecklad variant av Min egen tidslinje finns på Lektionsbanken. Här kan eleven välja att skriva om en vecka, en månad, ett år eller en längre period av sitt liv. (Länkar ovan.)




Vi samtalade kring begreppet religionsfrihet och att alla har rätt att tro på vad de vill. Många förslag kom upp om vad man kan tro på, t.ex. Big Bang, fotboll, smurfar, änglar, tomten, rymden, spöken, älvor m.m. Någon uttryckte att man inte måste tro på något speciellt. Fast det är bra om man tror på sig själv, kontrade en annan. (Länk i rubriken ovan.)



Värdegrundsfilmer
Är du nyfiken på att hälsa på i mitt klassrum, så kan du kika på de nya filmerna i Discovery Education Espresso. Där finns fyra filmer där mina elever och jag medverkar. Perfekt som utgångspunkt för reflektion och diskussion tillsammans i klassen. 


Föreläsning om värdegrundstrappor
Om du vill veta mer om hur vi arbetar med värdegrund på Bryngelstorpskolan är du välkommen att höra av dig genom att skicka ett mail till mig (marika.nylund.ek@nykoping.se).  Min kollega Anna Falk och jag erbjuder föreläsningar med inslag av små workshops för dig och dina kollegor. Där kan även ingå språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik. 

Läs mer:

Föreläsning om språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik

Livet i Bokstavslandets upplägg

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Välkommen!

Hälsningar Marika 

söndag 22 april 2018

Livet i Bokstavslandets upplägg


Livet i Bokstavslandet är ett grundläromedel för åk F-3 i svenska, som sträcker sig över ett väldigt brett område. Eleverna får arbeta med både läsning, läsförståelse, stavning, språklära och skrivande av olika texttyper.

I läseböckerna för åk 1-3 har Ulf Stark skrivit fristående berättelser om Ami, Bruno, Coco och Dani, figurerna vi känner igen från UR:s TV-program. Läseböckerna innehåller olika typer av texter: berättande, beskrivande, förklarande, instruerande, poetiska och argumenterande. För förskoleklass kommer till höstterminen 2018 en högläsningsbok skriven av Claes Nero, även den med både en berättande del och korta faktatexter (beskrivande och förklarande). Allt utgår såklart från moderns läs- och skrivforskning och Lgr11.



Till åk 2:s och åk 3:s arbetsböcker och lärarhandledningar har Marie Trapp och jag varit med och utformat upplägget. Vi är så glada att vi fick med allt det som står oss mest varmt om hjärtat inom läs- och skrivundervisning, dvs. samtal om text, läsförståelseövningar och skrivande av olika texttyper enligt cirkelmodellens upplägg. Dessutom innehåller lärarhandledningen många gruppstärkande värdegrundsövningar och viktiga språk- och temaaktiviteter, som passar ihop med det läsebokens kapitel tar upp.

För att få en överblick hur man kan jobba med läromedlet ger jag här ett exempel som sträcker sig över ca fyra veckors tid. Läseböckerna har 8 kapitel, där varje kapitel är indelat i en A- och en B-del.


Vecka 1: A-texten, berättande text, läsförståelse

Tisdag: Strukturerat textsamtal med hjälp av läsfixarna kring kapitel A, en berättande text om Ami, Bruno Coco och Dani. Eleverna får kapitlet i läsläxa till tisdagen efter.

Torsdag: Parläsning av läsebokens A-kapitel. Eleverna fortsätter sedan att arbeta parvis med läsförståelseövningar i arbetsboken.


Vecka 2: Ordväggen, stavning, språklära





Måndag: Ordväggens tio ord introduceras. Stavningsläxa delas ut och samma ord tränar vi även på i skolan. Vi tittar på UR:s teveserie Livet i Bokstavslandet. Det finns ett avsnitt till varje kapitel. Eleverna arbetar i arbetsboken med språklära och stavning.

Tisdag: Läsläxan i A-kapitlet följs upp.

Torsdag: Stavningskoll. Eleverna visar att de kan stava ordväggens ord och skriva med läslig handstil.


Vecka 3: B-texten, bygga upp kunskap om texttypen, läsförståelse

Tisdag: Strukturerat textsamtal med hjälp av läsfixarna kring B-kapitlet, som tar upp en viss texttyp. Vi samtalar och tittar närmare på hur texttypen är strukturerad.

Torsdag: Parläsning av läsebokens B-kapitel. Eleverna fortsätter sedan att arbeta parvis med läsförståelseövningar om texten i arbetsboken. En skrivläxa skickas hem där eleverna får hitta på meningar där ordväggens ord finns med.


Vecka 4: Lära mer om texttypen, gemensamt och eget skrivande

Måndag: Gemensamt skrivande i två steg:
  1. Genomgång kring hur man planerar sin text vartefter eleverna planerar själva. 
  2. Vi skriver gemensamt och sedan skriver eleverna själva.
Dessa två övningar kan ibland behöva göras under två olika lektionspass. Eleverna använder sig av en checklista för att kolla att de fått med allt i sin text.

Tisdag: Läsläxan i B-kapitlet följs upp. Jag lyssnar när eleverna läser i grupper.

Torsdag: Skrivläxan följs upp.
Eleverna får parvis läsa upp sina skrivna texter för varandra och ge enkla konkreta två stjärnor och en önskan kring vad som är bra och vad som kan bli bättre. Eleverna gör ändringar i sina texter.

Vecka 5: 

Måndag: Jag samlar eleverna i mindre grupper och de får läsa upp sina skrivna texter för varandra. Jag ger här eleverna både skriftlig och muntlig respons, för att återkopplingen ska nå fram.

Vi fyller i "Du kan", en checklista längst bak i arbetsboken. Det finns även en massa användbara kopieringsunderlag till varje kapitel, exempelvis kartläggning efter vartannat kapitel.


Premiär för de första lärarwebbarna för Livet i Bokstavslandet.

Till varje moment i läseboken och arbetsboken finns Digital intro där man kan ha genomgångar på interaktiv skrivtavla. Det nya samlingsnamnet för onlineböcker och Digital intro är Lärarwebben.
Här finns allt man behöver för att guida eleverna till det de ska jobba med i Livet i Bokstavslandet.

Lärarwebb till åk 2 och 3 kan testas utan kostnad under hela våren! Lärarwebben innehåller Lärarhandledningen, Digitala introduktionen för gemensamma genomgångar samt uppslag ur Läseböckerna (Röd och Grön) och Arbetsboken. Läs mer via länk:

Livet i Bokstavslandets Lärarwebb

Efter arbetet kan man också följa upp innehållet med en gratis Webbapp.


Länktips: 

Cirkelmodellen i berättelseskrivande, åk 2

Checklista och kartläggning i Livet i Bokstavslandet

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 



Välkommen!