söndag 22 oktober 2017

Digital intro - en extra krydda i undervisningen




Livet i Bokstavslandet utgår från en läs- och skrivundervisning där olika typer av aktiviteter blandas och representeras. Utmaningen är att skapa en balanserad läs- och skrivundervisning där form och funktion samspelar. Att träna läsflyt och att samtala om det lästa ska gå som en röd tråd och smälta in som en naturlig del i undervisningen.

Det är dessutom viktigt att hela tiden koppla ihop och kombinera skrivande och läsning. I Livet i Bokstavslandet möter eleverna många typer av texter. Genom att man läser och bearbetar texter tillsammans får man en modell för hur olika texttyper är uppbyggda.

Nu finns det bra digitala funktioner, som kan fånga eleverna och ge den lilla extra kryddan i undervisningen:

Digital intro
Digital intro är tänkt som ett stöd för dig som lärare när du ska introducera arbetet med läsebok och arbetsbok, men det kan också användas för att följa upp och arbeta vidare med olika moment.

Du som lärare ska alltid leda arbetet med digital intro. I Teatern förbereder du eleverna före läsningen i läseboken (både A- och B-kapitel). I Arenan arbetar ni efter läsning i läseboken och du förbereder eleverna inför arbetet med läsförståelseövningarna i arbetsboken. I Skolgården förbereder du eleverna inför arbetet med språkövningar (A-kapitel) och övningar att lära mer om olika texttyper (B-kapitel).

Webbapp
Webbappen är ett gratismaterial där eleverna har möjlighet att lyssna till läsebokens text. Det finns också läsförståelsefrågor på innehållet och begreppsträning.

Varje kapitel kan förslagsvis arbetas med under ca fyra veckor: två veckor med A-kapitlet och två veckor med B-kapitlet. I lärarhandledningen finns exempel på en bra arbetsgång.

Här nedan finns planering och tips på hur jag anpassat till min grupp, när jag arbetat med kapitel 1A och 1B i Livet i Bokstavslandet för åk 3. I planeringen finns länkar till andra webbsidor och ett par andra av mina blogginlägg. Planeringen passar även för Livet i Bokstavslandet i åk 2.



En planering av ett kapitel i Livet i Bokstavslandet åk 3

Vecka 1
Kapitel 1A, In med ljus

Tisdag, ca 60 min
Digital Intro Teatern
Textsamtal lässtrategier, bildsekvensövning 

Torsdag, ca 75 min
Digital Intro Arenan
Parläsning i Läseboken
Samarbete i Arbetsboken, läsförståelse

Läsläxa till tisdag: Läseboken & Webbapp


Vecka 2
Kapitel 1A, In med ljus

Måndag, ca 75 min
UR:s TV serie, säsong 3, avsnitt 1: Ljus
Digital Intro Skolgården
Språklära i Arbetsboken
Stavningsträning av Ordväggens ord
Skrivläxa

Tisdag, ca 45 min 
Läsläxan följs upp
Läsförståelse, kopieringsunderlag, kapitel 1A
Stavningsträning 
                                                                                     
Torsdag, ca 75 min
Stavningsträning, ”göra klart-lektion”

Fredag, ca 30 min
Skrivläxan följs upp                      


Vecka 3
Kapitel 1B: Flytt och flykt, beskrivande text

Tisdag, ca 75 min                  
Digital Intro Teatern
Textsamtal lässtrategier, femfältare 

Torsdag, ca 75 min
Digital Intro Arenan
Parläsning i Läseboken
Samarbete i Arbetsboken, läsförståelse 

Läsläxa till tisdag: Läseboken & Webbapp


Vecka 4
Kapitel 1B: Flytt och flykt, beskrivande text

Måndag, ca 75 min
Digital Intro Skolgården
Lär mer om beskrivande text & Vi skriver tillsammans
Arbete i Arbetsboken     

Tisdag, ca 45 min                                           
Läsläxan följs upp
Läsförståelse, kopieringsunderlag, kapitel 1B  

Torsdag, ca 75 min
Eget skrivande, på dator eller papper
Checklista                                                  
                      
Måndag (veckan efter), ca 75 min
Kamratrespons, lärarrespons, uppföljningssamtal        

Språklekar och värdegrundsövningar när det passar flera gånger per vecka. Läs mer i lärarhandledningen för åk 3.





Läs mer:

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar Marika 

onsdag 27 september 2017

Språkutvecklande värdegrundsövning om rastaktiviteter



Idag inleddes arbetet med kapitel 2A, Det är tanken som räknas, i Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 3. Författaren Ulf Stark tar på ett fint sätt upp hur Coco, Dani, Ami och Bruno tänker kring att de ska kunna hjälpa andra barn som är på flykt. Vi pratade vidare om uttrycket "Det är tanken som räknas" och vad det betyder för textens innebörd.

Läs mer om hur vi arbetar med berättande texter i vårt klassrum:

Lässtrategier före under och efter läsningen

Bildsekvensövning i Livet i Bokstavslandet

Något vi tidigare läst om i kapitel 1B är att barn som flyttar hit från andra länder möter mycket nytt. De ska lära sig ett nytt språk och lära känna nya kompisar. Därför är det viktigt att vi tar hand om varandra och försöker tänka på det i vår vardag.

Efter ett textsamtal är det alltid roligt att avsluta med någonting lättsamt. Vi använde oss av EPA-modellen (Enskilt, Par, Alla). Eleverna fick först tänka enskilt i några minuter och skriva förslag på olika rastaktiviteter i tankekartor. Efter det fick de samtala i par en stund. Sedan samtalade vi alla tillsammans och samlade våra förslag i en gemensam tankekarta, Popplet, på vår smartboard. Vi fortsatte med att använda förslagen från tavlan och leka Ja-nej-leken som gick ut på att eleverna i par fick dramatisera att de skulle gå ut på rast och fråga en kompis om hen ville göra någon rastaktivitetet.

Ja-nej-leken
Dela in eleverna i par. Berätta att den ena ska hitta på roliga saker och fråga om de ska göra det, men kompisen ska svara "nej" och på något sätt visa med sitt kroppsspråk, t.ex. visa en sur min eller skaka på huvudet. Ändra efter en stund lekens regler och kompisen ska nu svara "ja" varje gång. Exempel på frågor: Ska vi gå och gunga? Ska vi äta frukt? Vill du hänga med och spela fotboll? Ska vi leka kus? 

Efter leken samtalade vi om hur det känns när någon svarar nej eller ja på ens förslag. En elev kom med tanken att det kan vara både smart och trevligt att våga testa kompisens förslag innan man direkt svarar nej.

Fortsättningsvis kommer vi arbeta vidare med hur vi ska få alla att ha någon att leka med på rasten. Vad kan vi göra och hur kan vi tänka? Något vi behöver ta upp igen är att vi samtalar innan rasten om vad var och en tänker göra ute och att flera kan få chansen att hänga med på något som verkar roligt.

Något annat som fungerar väldigt bra på vår skola, Bryngelstorpskolan, är att det varje dag ordnas rastaktiviteter på skolgården och att eleverna får information om vilka aktiviteter som finns att välja mellan.



Läs mer:

Flera exempel på hur man kan arbeta med värdegrunden kopplat till Livet i Bokstavslandets texter finns i lärarhandledningen till läromedlet: Libers hemsida

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar Marika 

lördag 9 september 2017

Livet i Bokstavslandets språkutvecklande klassrum

Nu när vi kommit igång och hittat våra rutiner med Livet i Bokstavslandet för åk 3 vill jag uppmärksamma det språkutvecklande arbetssättet i klassrummet.

Sekvensbilder, läsfixarkort, läsebok och låda med lappar redo!

Eleverna får diskutera och interagera kring Livet i Bokstavslandets texter. Ulf Starks gripande berättelse om den nya flickan i klassen, Ljuba, fångar och berör eleverna på ett djupare plan. A-delen av varje kapitel i läseboken handlar om barnen i Bokstavslandet medan B-delen spinner vidare på A-textens tema och är skriven enligt en viss texttyp. I de strukturerade gemensamma textsamtalen använder vi oss av lässtrategierna före, under och efter läsningen. 

Som verktyg finns lässtrategikort (med likadana läsfixarsymboler som i arbetsboken) och VÖL-tabell, som kan tydliggöra läsföståelsearbetet. Denna gång använde vi läsfixarkorten till A-texten och VÖL-tabellen till B-texten. 

Läs mer:


VÖL-tabellen passar bra att använda till den beskrivande texten.

Elevaktiviteten är hög när vi exempelvis använder oss av bildsekvensövningar och hjälps åt att sammanfatta berättelsen i A-delen av kapitlet. 

Läs mer:


Bildsekvens- och värdegrundsövning.

I värdegrundsarbetet spinner vi vidare på temat i läseboken genom att göra språk- och temaaktiviteter som passar till. I samband med A-kapitlet kunde vi samtala om rädslor och sedan skriva lappar med våra rädslor, som vi samlade i en låda.

UR:s TV-avsnitt kombineras med språklära- och stavningsträning.


Till varje kapitel i läseboken finns det ett avsnitt från UR Skola, som man hittar på www.urskola.se. Vill man se åk 3:s avsnitt hittar man dem i säsong 3 av Livet i Bokstavslandet. Varje avsnitt tar upp ett språkljud/stavning. Just nu jobbar vi med bokstäverna l och j tillsammans, t.ex. orden ljus, ljuga, ljud, ljuvlig och ljumma. Ord med lj-  är också mer förekommande i tillhörande kapitel i läseboken och i arbetsbokens övningar.

Stavnings- och skrivläxa. 
I Livet i Bokstavslandets lärarhandledning för åk 3 finns till varje kapitel Ordväggen, som är tio utvalda viktiga nyckelord utifrån varje kapitel A och B. Orden är en blandning av de ljud som tas upp i respektive kapitel och andra viktiga eller högfrekventa ord, som eleverna först behöver lära sig att stava och förstå. Det kan självklart dyka upp andra ord, som ni tillsammans bör diskutera under den gemensamma läsningen.

Eleverna får träna på ordväggens ord, som finns som kopieringsunderlag med hjälplinjer. I arbetsbokens språkläradel, som hör till varje kapitel, finns många utmaningar i både stavning, meningsuppbyggnad och begreppsbildning.

Femfältare för att reda ut ords betydelse.

När texterna innehåller många nya ord för eleverna, såsom i B-delens text Flytt och flykt, får vi förbereda oss extra mycket. Ord som svältasyl, invandrare, utvandrare, naturkatastrof och strid finns med i de förberedande övningarna innan vi läser texten.

I B-delen av kapitlet använde vi oss av femfältare för att reda ut ordens betydelse. Först gemensamt exempel på tavlan efterföljt av arbete i expert- och hemgrupper.
Orden vi arbetade med dök sedan även upp i arbetsbokens läsförståelsedel, bland annat i korsordet, där eleverna fick ytterligare en repetition. 

Klurigt korsord i arbetsboken.

Här nedan är ett exempel på hur man kan lägga upp arbetet med Livet i Bokstavslandet. Vi har nu alltså arbetat oss igenom vecka 1-3 och kommer ägna mer tid åt skrivande av egna texter. Läsning och skrivande integreras på ett bra sätt eftersom vi redan bekantat oss med den beskrivande texten i B-delen.

Förslag på upplägg med Livet i Bokstavslandet. 

Läs mer:


Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar från Marika ♥ ♥ ♥ ♪♫•*¨*

Livet i Bokstavslandet, Liber

Den verkliga kraften i förståelsestrategierna kommer efter att strategierna har lärts ut och eleverna börjar tillämpa dem på alla texter. Det är avgörande att vi som lärare inser skillnaden mellan att lära våra elever en lista med strategier och att lära dem bli strategiska läsare och tänkare. 
(Gear, 2015)

Betoning på den muntliga framställningen i undervisningen är något som inte får glömmas bort. En muntlig framställning är en betydelsefull beståndsdel i framgångsrik läs- och skrivundervisning, framför allt ur ett specialpedagogiskt perspektiv. 
(Tjernberg, 2013)

Det är ingen överdrift att påstå att det tal eleverna kommer i kontakt med i klassrummet är avgörande för inlärningen och för elevernas självkänsla. Vi lär och lär ut genom att tala!
(Gibbons, 2013)

Expert- och hemgrupper i Livet i Bokstavslandet

Genom att dela in eleverna i expertgrupper kan man ge eleverna olika ord och begrepp som de kan arbeta med. Här är femfältaren ett ypperligt verktyg att använda. När alla i gruppen blivit expert på sitt ord flyttar eleverna till en hemgrupp, som har en deltagare från varje expertgrupp. Var och en berättar för de andra om sitt ord. Denna övning med expertgrupper och hemgrupper kan användas i många olika ämnen. Det är bara fantasin som sätter gränserna.



Läs mer:


Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar från Marika ♥ ♥ ♥ ♪♫•*¨*

Femfältare i Livet i Bokstavslandet

Gemensam genomgång på tavlan.

Innan man läser en text kan man som lärare ta fram en begreppslista, med ord från texten, som kan kännas främmande eller nya för eleverna. Läraren och eleverna kan abeta med orden och ta reda på deras betydelse. I Livet i Bokstavslandet ger vi exempel på en femfältare där eleverna kan skriva en förklaring till ordet, rita en bild till ordet, skriva en mening med ordet och slutligen skriva i vilket sammanhang ordet har använts eller hörts förut.

Eleverna lär sig nya ord bäst om de kan koppla de nya orden till sin förförståelse. De behöver påminnas om vad de redan vet och sedan koppla betydelsen av ordet till sin kunskap. Repetition av ordet är viktigt. Ju fler gånger ett barn hör ett ord ökar chanserna att ordet läggs till ordförrådet.

Läraren kan själv använda sig av orden i olika sammanhang och eleven kan träna på att skriva synonymer till orden. När eleverna är bekanta med orden ska de uppmuntras att använda orden i både skriftlig och muntlig kommunikation.

Bild från Livet i Bokstavslandets arbetsbok åk 3.


Läs mer:


Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar från Marika ♥ ♥ ♥ ♪♫•*¨*



Bildsekvensövning med Livet i Bokstavslandet

Att arbeta med bilder för att sammanfatta en text.

I Livet i Bokstavslandet för åk 3 bygger många av övningarna i arbetsboken på att eleverna ska få sammanfatta berättande texter och andra typer av texter med hjälp av bilder. Det bästa är om man i klassrummet använder sig av muntliga gruppövningar innan man går över till de skriftliga övningarna i arbetsboken, som kan genomföras individuellt eller i par. I samtalet stöttar eleverna varandra så att de sedan kan klara av mer krävande uppgifter på egen hand. 

Bildsekvensövningen: Dela in eleverna i grupper om fyra. Varje elev får en bild. De ska inte visa för de andra utan en i taget får beskriva för gruppen vad de har på sin bild. Sedan kommer de överens om i vilken ordning bilderna ska komma. Till slut vänder de bilderna så alla kan se och bilderna läggs kronologiskt. Eleverna tränar tillsammans på att återberätta. De som vill redovisar inför klassen. 


Samarbetsövning då bilderna placeras i kronologisk ordning.

Sekvensbilder finns till varje kapitel i
Livet i Bokstavslandets lärarhandledning.
Illustrationer: Sonia Reuterskiöld, Anders Westerberg
och Micaela Favilla.

Betoning på den muntliga framställningen i undervisningen är något som inte får glömmas bort. En muntlig framställning är en betydelsefull beståndsdel i framgångsrik läs- och skrivundervisning, framför allt ur ett specialpedagogiskt perspektiv. 
(Tjernberg, 2013)

Det är ingen överdrift att påstå att det tal eleverna kommer i kontakt med i klassrummet är avgörande för inlärningen och för elevernas självkänsla. Vi lär och lär ut genom att tala!
(Gibbons, 2013)



Läs mer:

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar från Marika ♥ ♥ ♥ ♪♫•*¨*

VÖL-tabell i Livet i Bokstavslandet



För beskrivande text är VÖL-tabellen ett konkret redskap och där kan man få in läsförståelsestrategierna på ett tydligt sätt.


Vet:
Vad vet vi om ämnet? och Vad tror vi texten kommer att handla om?

Läs rubriken och titta på bilderna. Läs underrubriker och bildtexter. Diskutera vad ni tror texten kommer att berätta. Genom att utgå från vad eleverna redan vet och kan så aktiveras deras förkunskaper och de är påkopplade innan ni börjar att läsa texten.




Önskar veta:

Vi reder ut nya ord och uttryck.




Vi ställer frågor på olika nivåer om texten.


Lärt mig: Vi samlar nyckelord och sammanfattar sedan det vi lärt oss.



Till en början kan det vara svårt för eleverna att själva använda de här strategierna och då är det viktigt att du som pedagog går in och modellar/visar hur man gör. 

VÖL-tabell finns som kopieringsunderlag i
Livet i Bokstavslandets lärarhandledningar för åk 2 och åk 3.
Den finns även i Digital Intro. 

Läs mer:

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar från Marika ♥ ♥ ♥ ♪♫•*¨*

Lässtrategier före, under och efter läsningen i Livet i Bokstavslandet





Före läsningen: Visa bilden på förstoringsglaset som symboliserar lässtrategin att reda ut nya ord och uttryck. Ta upp och prata om ord som kan vara nya för eleverna. Samtala om betydelse och stavning, för att eleverna ska få en förförståelse före läsningen.





Läs kapitlets rubrik och visa den första bilden för eleverna. Diskutera vad ni tror texten kommer att handla om utifrån rubrik och bild. Lässtrategin, som hjälper oss att plocka fram våra tidigare erfarenheter och förutspår vad som kommer att hända i texten, symboliseras av spåkulan. Den visar att vi ska förutspå (att gissa vad som kommer att hända, att göra förutsägelser). Lässtrategin används både före, under och efter läsningen.

Under läsningen: Högläs texten. När eleverna reagerar på oklarheter räcker de upp handen. Gör då en notering i texten och fortsätt läsa till ett naturligt stopp. Diskutera sedan de nya orden och deras betydelse.





Efter läsningen: Berätta för eleverna att lässtrategin att sammanfatta symboliseras av en cowboyhatt och ett lasso. Med hjälp av lassot kan cowboyen fångar in det viktigaste i texten. När man sammanfattar en text berättar man  inte allt, utan bara det viktigaste. Gör gärna en bildsekvensövning för att sammanfatta kapitlet muntligt med hjälp av bilder.





Bilden på mikrofonen symboliserar att vi ställer olika typer av frågor på texten där svaren går att hitta på raderna, mellan raderna och bortom raderna. Att ställa frågor på raderna innebär att svaret går att hitta i texten. Att ställa frågor mellan raderna innebär att man genom att leta ledtrådar och dra slutsatser kan hitta svaren, trots att det inte står klart uttryckt i texten. Frågor bortom raderna innebär att svaret finns hos läsaren själv. Låt eleverna tänka själva en stund om de ar någon fråga kring texten. Ge förslag på frågeord att inleda frågan med.




Visa bilden på pensel och palett, som symboliserar att vi kan plocka fram inre bilder och att aktivera våra sinnen. När man upplever bilder i sina huvuden så kan man inte bara se, utan också höra och känna.

I Livet i Bokstavslandets lärarhandledning och arbetsbok för åk 2 presenteras lässtrategierna till en början var för sig. I det gemensamma textsamtalet i klassrummet medvetandegörs eleverna om vilka lässtrategier som är lämpliga att använda när man läser eller skriver olika typer av texter. I Livet i Bokstavslandet för åk 3 kommer läsförståelsearbetet att fortlöpa, men alla lässtrategierna finns med från första början.

Den verkliga kraften i förståelsestrategierna kommer efter att strategierna har lärts ut och eleverna börjar tillämpa dem på alla texter. Det är avgörande att vi som lärare inser skillnaden mellan att lära våra elever en lista med strategier och att lära dem bli strategiska läsare och tänkare. 
(Gear, 2015)

Det är samtalet kring det lästa som är det viktiga och i den social interaktionen i samtalet mellan lärare och elev, där eleven till en början härmar och gör som läraren, men så småningom använder strategierna mer flexibelt på egen hand. Metakognition innebär att eleven blir medveten om sina egna tankeprocesser, den inre rösten. Eleven tänker om texten och sitt eget tänkande.


Läs mer:

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar från Marika ♥ ♥ ♥ ♪♫•*¨*

onsdag 30 augusti 2017

Innan allt börjar...


Spännande väntan innan jag visste om Livet i Bokstavslandets böcker för åk 3 skulle hinna komma till skolstart, men plötsligt en dag när jag var i städtagen dök böckerna upp. Obeskrivligt härligt!


Första skoldagen pratade vi om vad eleverna lärt sig eller hur de använt sina kunskaper under sommaren. Utifrån bilder, som jag hade spritt ut på mattan, var det lättare för eleverna att komma på saker. Alla som ville fick berätta något om varför de valt sin bild och vad de kom att tänka på från sitt sommarlov. Några hade pratat olika språk, andra hade tagit hand om djur, utövat någon sport, plockat blommor, köpt glass, skapat fina armband m.m. 



Den första veckan bekantade vi oss också med Livet i Bokstavslandets läsebok. Vi studerade hur en bok är uppbyggd och diskuterade olika begrepp såsom omslagsbild och titel. Eleverna fick förutspå vad boken kommer att handla om utifrån ledtrådar i bild och titel. Jag högläste den inledande texten, som gav en liten återblick från Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 2. 


Någon dag senare hade vi genomgång av de första sidorna i arbetsboken. Eleverna parläste först texten Innan allt börjar, för att sedan samarbeta kring övningarna i arbetsboken. Det här är ett arbetssätt som jag märker har landat väldigt bra i vår klass. Eleverna vet att jag som lärare bestämmer paren och de visar att de vill samarbeta och ta ansvar för sitt skolarbete. 


Eleverna har också fått skriva brev. Först skrev de ett brev till sig själva, som handlade om hur de tror att åk 3 kommer bli, vad de vill lära sig och hur de vill känna sig. Vi samtalade om vad ett brev kan innehålla med hälsningsord, en inledning (med exempelvis varför man skriver), en eller flera frågor och en avslutning med avslutningsord. 

Treorna ska få brevväxla med en klass i Tyresö och fick därför fortsätta brevskrivandet, men denna gång till en än så länge okänd vän! 


I varje moment har vi först skrivit gemensamt för att sedan låta eleverna skriva på egen hand. De elever som behöver får hjälpmeningar eller stödmallar att titta på under skrivandet. En tydlig stödstruktur gör att eleverna vet vad som förväntas.

Förväntningar på varandra, på mig och på oss pratade vi om redan i ett inledande skede. I tavlan nedan kan ni se vilka ord vi utgick ifrån och eleverna gav många fina exempel på hur man praktiskt kan göra i olika situationer när vi t.ex. delar med oss, bryr oss om andra och gör vårt bästa. 


Om man vill testa någon av övningarna jag beskrivit ovan kan man gå in på Livet i Bokstavslandet Åk 3 och ladda ner provlektionen. Där finns en del utdrag från läsebokstexten, läsförståelseövning från arbetsboken och flera tips från lärarhandledningen. 

Länktips



Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet! 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Välkommen!
Hälsningar Marika

fredag 11 augusti 2017

Föreläsning om språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik




Välkommen att boka en föreläsning med mig om språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik för de lägre årskurserna! 

Enligt era önskemål, behov och frågor gör jag en planering av föreläsningen, som vilar på vetenskaplig grund och Lgr11. Jag erbjuder konkreta tips med inslag av små workshops. Utgångspunkt för de praktiska övningarna kommer till stor del hämtas från Livet i Bokstavslandets material, som jag har skrivit för åk 2 och åk 3. 

Läs mer: Om mig, Marika

Kontakta mig för mer information:
mail: marika.nylund.ek@nykoping.se 

Med vänlig hälsning,
Marika Nylund Ek 


söndag 11 juni 2017

A Beautiful Planet - ett tema om vår jord

Läsårets ämnesintegrerade tema i åk 2 på Bryngelstorpskolan har handlat om vår jord där vi lever tillsammans. Elevernas nyfikenhet och behov av att lära sig mer om sig själva och sin omvärld har gjort lärandet lustfyllt och spännande. Skapande arbete och lek har varit väsentliga delar i vårt aktiva lärande. Att lära sig om världen i olika ämnen, sjunga, spela och lära eleverna fler ord på andra språk (framför allt engelska) har gett eleverna nya perspektiv på omvärlden och större förståelse för olika sätt att leva. 



Läsåret inleddes med att vi hade ett cirkustema under två veckor tillsammans med alla skolans elever, som resulterade i en cirkusföreställning för föräldrarna. Cirkusens tema var Circus around the world, som blev en perfekt kickstart för klassens tema, som sedan till stor del kretsade kring vår fina planet och det universum vi är en del av. 

 


Genom ett miljöperspektiv har eleverna fått möjlighet att tänka hur de ska ta ansvar för den miljö de själva kan påverka. Undervisningen har också belyst hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för hållbar utveckling. Vi såg på film och läste om källsortering, nedskräpning, klimathotet och hur vi kan hitta alternativa sätt för att ta hand om vår värld. Vi har följt en familj, som är ute på en världsseglats och värnar om havet. Vi uppmärksammade även Earth Hour, världens största miljömanifestation.




I NO har vi läst om vattnets kretslopp och jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser var spännande att arbeta med och även att lära sig om stjärnhimlens utseende. Eleverna skapade egna stjärnbilder, som vi sedan gjorde en utställning av under vår Kunskapsfestival. Hur långt är avståndet från solen till de olika planeterna och andra frågor uppmuntrades eleverna att ställa och vi tog reda på svaren tillsammans. Planeterna jämfördes i storlek med olika frukter. Vi jämförde exempelvis Jupiter i storlek av en vattenmelon med jorden i storlek av ett litet körsbär. 


  


Undervisningen i SO har berört hur människor flyttar inom ett land och mellan länder och vad det kan få för orsaker och konsekvenser. Högläsning ur böcker och begreppsbildning har varit en daglig ingrediens i skolarbetet. Tack vare Läslyftet och Lärportalen fick vi många tips på värdegrundande böcker, som berörde oss på ett djupare plan. 

Normer, regler, livsfrågor i elevernas livsmiljö tillsammans med barnkonventionen har belysts när vi arbetat med FN-dagen och World Children's Prize. Efter åk 5-elevernas presentationer av World Children's Prize blev det tydligt att budskapet gått fram. I vårt eget arbete med samhället fick eleverna rösta fram ett förslag vad en tom lokal skulle ha för funktion. I klassens omröstning blev förslaget ett barnhem. Demokratiuppdraget knöts ihop till ett meningsfullt lärande för oss i skolan, men också för vår framtid och världen. 



Jordgloben, kartan, med världsdelarnas och världshavens lägen har väckt stor fascination. Vi samarbetade både parvis och i större grupparbeten och tränade på den kommunikativa förmågan. Eleverna fick egna Jorden runt-pass att samla stämplar i när de skrev fakta om de olika världsdelarna. Google Earth används till att både upptäcka elevernas egna hem på kartan och även andra betydelsefulla platser och länder för eleverna. 





Hela vårt tema genomsyrades av samtal där vi pratade om vad vi redan vet, vad vi önskar veta och vad vi slutligen lärt oss (VÖL-modellen). Alla elevers åsikter, frågor och erfarenheter kopplades in och väckte motivation. Procedurförmågan tränades när vi samlade ihop och sorterade viktig information och funderade kring vad man egentligen ska tro på av all fakta man får från böcker och internet. 



I elevernas skrivprojekt arbetade vi enligt cirkelmodellen där vi tillsammans med eleverna lärde oss hur olika texttyper är uppbyggda och sedan skrev gemensamma texter tillsammans för att slutligen skriva på egen hand. 




I det ämnesintegrerade arbetet läste eleverna parallellt i NO:n om den naturvetenskapliga teorin kring jordens uppkomst och i SO:n om Bibelns skapelseberättelse. Vi använde tidslinjer med egenskapade konstverk och olika tidsbegrepp för att ange olika händelser. Analysförmågan tränades när vi jämförde den vetenskapliga tidslinjen med Bibelns skapelseberättelse. Vi redovisade kunskaperna i en musikal dit vi bjöd in föräldrar och syskon. 





Som en final på vårt tema åkte vi med klassen till Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm där vi fick uppleva en spännande och lärorik dag med både lektion, rundvandring och filmförevisning, A Beautiful Planet, på Cosmonova. Tack till Sörmlands sparbank, som gjorde vår resa möjlig!

 

Vi står här runt och tänker
Tankebubblor stiger upp och blänker
Vi kommer från olika länder
Hudfärgen skiftar på våra händer

Vi går här runt och tänker
Tankebubblor stiger upp och blänker
Vi är olika
men ändå så lika


Länktips:






Cirkelmodellen kring beskrivande texter om djur och natur

Cirkelmodellen i berättelseskrivande, åk 2

Cirkelmodellen kring instruerande texter

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer.