lördag 19 december 2015

Höstterminens skrivprojekt i åk 1

Under hösten har vi i åk 1 haft några pågående skrivprojekt. Från början har jag försökt inspirera till skrivande genom spännande händelser, till exempel kring vårt mystiska ägg. Vi har återberättat händelseförloppet kring ägget, hur det plötsligt hamnade hos oss och hur det till slut kläcktes. Mer om vårt mystiska ägg kan ni läsa genom att klicka på länkarna nedan.

Mysteriet kring ägget

Gemensamt skrivande och funderingar kring vad som finns i ägget

Vi ställer frågor om äggets innehåll

Ägget kläcks!

En läsbro introducerades tidigt för att eleverna skulle få en känsla för berättelsestrukturer. Att läsa eller skriva en berättelse är som att gå över en bro. Bron kan delas upp i tre delar: inledning, handling (problem + lösning) och avslutning.

Bild från Nyckeln till skattens arbetsbok.
http://www.nok.se/abc-klubben

Planering av berättelse om ägget gjordes i en läsbro.

En planering av berättelsen om ägget gjordes i läsbron. Bilder om vad vi upplevt fanns med som en påminnelse och ett extra stöd. Eleverna fick sedan skapa egna böcker om det mystiska ägget och klistra in bilder (i mindre format) ovanför sin egen skrivna text. Böckerna lästes upp för föräldrarna under utvecklingssamtalet. Det var ganska lätt att berätta och skriva om något som var självupplevt.

När väl ägget hade kläckts, ugglan fötts och direkt skickat ett brev till eleverna, uppstod det ett ivrigt brevskrivande till ugglan. Till allas förtjusning skrev ugglan personliga svar och det stimulerade eleverna att fortsätta skriva ännu flera brev till ugglan. I vårt brevskrivande har vi oftast använt oss av datorer och skrivprogrammen Skolstil och Talsyntes, som läser upp varje ord och mening som skrivs.

Ugglan är nu som en familjemedlem hos oss och det har blivit populärt att sitta på mattan och läsa böcker för den!

 


Under senare delen av höstterminen har vi haft ett sagoprojekt. För att ge eleverna struktur och trygghet i sitt skrivande har vi använt oss av en arbetsgång som kallas cirkelmodellen. Modellen i fyra faser hjälper eleverna att bli bekanta med en viss texttyp, t.ex. berättelser. Skrivarbetet tar mer tid i anspråk, men den är välinvesterad inför framtiden.




Fas 1: Bygga upp kunskap inom ämnesområdet

I fas 1 är målet att ge eleverna så mycket förkunskap om ämnet så att de så småningom kan skriva om det.

Vi har läst många sagor tillsammans och använt oss av flera böcker hämtade från Natur & Kulturs Sagoklassiker. De sagor vi har läst är Den fula ankungen, Räven som blev lurad, Apan med den magiska flöjten och Östan om sol, västan om måne. Den sistnämnda sagan blev en favorit.

Östan om sol, västan om  måne.

Bilderna från de olika sagorna har scannats av och visats på smartboard för att det ska bli extra tydligt när vi ska använda oss av våra lässtrategier (att förutspå, att reda ut oklarheter, att ställa frågor och att sammanfatta). Våra läsfixardockor har funnits med och hjälpt oss använda de olika lässtrategierna.

nok.se/lasfixarna

Vi pratade om att sagor ofta slutar lyckligt, att det finns magiska tal (t.ex. tre och sju) som ofta dyker upp i sagor, "Det var en gång" är ett vanligt sätt att börja berättelsen "... och sedan levde de lyckliga i alla sina dagar" är ett vanligt sätt att avsluta.

Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder

I fas 2 är målet att eleverna ska förstå syftet, strukturen och de språkliga kännetecken som utmärker den texttyp som klassen arbetar med.

Det som är bra att få med i inledningen av en saga är en beskrivning av karaktärerna (personerna) och sedan en fortsättning med vad de ska göra. Det hjälper eleverna att kunna se en röd tråd. På vägen uppstår det problem som sedan löser sig på något sätt och oftast blir det ett lyckligt slut.

Böckerna från Natur & Kulturs Sagoklassiker är så finurliga att de har miniatyrbilder från innehållet i slutet av varje bok, som gör det lättare att sammanfatta sagan (exempel på hur en sådan saga kan se ut hittar ni sagan Fort, fort! Natur & Kulturs Julkalender). För att tydliggöra detta plockade jag ut några bilder från en av sagorna och satte in i vår läsbro.

Räven som blev lurad.

Tillsammans med eleverna skrev jag ner deras sammanfattning av sagan. Vi pratade om att man skriver sagor i dåtid. Barnen gjorde illustrationer till två av sagorna där både text och bild fanns med, som sedan resulterade i egenskapade böcker i A3 - format.

Fas 3: Skriva en gemensam text

Sedan var det dags för eleverna att börja skriva, även om de ännu inte fick skriva på egen hand. Mitt förslag var att vi skulle göra en julsaga.

Eleverna fick tillsammans med mig bestämma vad berättelsen skulle innehålla. Istället för en läsbro gjorde vi planeringen i ett skrivschema, som det fanns gott om plats att rita eller skriva i. Praktiskt var att rita upp skrivschemat stort på tavlan för att alla skulle ha möjlighet att se och känna sig delaktiga.

Vi hade sedan vår planering i skrivschemat att titta på och utgå ifrån när vi skulle skriva meningar till sagan. Jag skrev texten på dator så att alla elever kunde se texten på smartboarden. Eleverna kom med många bra förslag till början, person- och miljöbeskrivningar, magiska sagotal, problem, lösning och slut. Det blev en glad lekfull stämning när vi satt och fantiserade tillsammans på detta strukturerade sätt. Slutligen verkade eleverna väldigt nöjda med sin saga, även om inte riktigt allas förslag kom med. Många blev sugna på att få skriva egna sagor och då få skriva dem precis som de ville. Båda gruppernas sagor finns att läsa på vår sida som vi kallar Skrivalster.

Fas 4: Skriva en individuell text 

Vi kom sedan till den fjärde och sista fasen, när eleverna skulle skriva själva.

Skrivschema (klicka här för att ladda ner) 

Eleverna planerade sin text i ett likadant skrivschema som ovan. Lite klurigt tyckte några det var att hitta på vad sagan skulle handla om, men jag uppmuntrade dem att låna idéer från sagan vi skrivit gemensamt i klassen. Det räckte gott och väl att rita några streckgubbar eller skriva några stödord i skrivschemat.

Eleverna skrev sedan sina sagor i en ihophäftad bok med fyra sidor där det fanns plats att både rita och skriva meningar. Det blev väldigt tydligt när första sidan skulle handla om början, den andra om problemet, den tredje om lösningen och den fjärde om slutet.

Alla som ville fick hjälp med att skriva. Eleverna formulerade sina meningar för mig (eller någon annan resursperson), som skrev ner dem på en lapp och sedan skrev eleverna av meningarna så fint de kunde. Språk- och finskrivningsträning i ett meningsfullt sammanhang!

Efter lovet kommer vi att fortsätta arbeta med böckerna genom att berätta sagorna för varandra, läsa varandras böcker och börja träna på att ge kamratrespons.

Om ni vill läsa mer om hur jag arbetat med cirkelmodellen kan ni klicka på länkarna nedan:

Cirkelmodellen och kamratrespons kring berättelseskrivande i åk 3 

Cirkelmodellen i alla ämnen 

2 kommentarer:

  1. Oj vad jag kommer låna material här till hösten! Du jobbar precis så som jag tänkt mig, med ASK, genrepedagogik och ABC-klubben som är vår läslära också. Vilket jobb du lagt ner på att beskriva ditt jobb och blogga om det. Värdefullt för oss andra lärare! En fråga. Blir inte planeringsschemat för att skriva berättelsen svårt för elever i åk 1 att fylla i? När det är många rutor osv?
    Mvh Lotta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Känner att det ger mig mycket också att kunna reflektera över mitt arbete och komma ihåg vad jag gjort. Ja, jag har faktiskt använt mig av ett annat planeringsschema med fyra rutor i åk 2, som fungerade väldigt bra. Läs mer under rubriken Cirkelmodellen i berättelseskrivande, åk 2.

      Radera