lördag 26 december 2015

God fortsättning!


Tack till alla er som besöker min blogg! Just nu över 217 000 sidvisningar.

Hoppas på fortsatt delande och lärande av och med varandra!

Önskar er en god fortsättning på julledigheten

och ett Gott Nytt 2016!

Många kramar,

Marika


söndag 20 december 2015

Symbaloo

Tillsammans med några av mina kollegor vid Bryngelstorpskolan har jag satt ihop en länksamling med hjälp av verktyget Symbaloo, som främst ska användas för mellanstadiet där alla elever har datorer. Vissa av länkarna måste man ha inloggning till.

lördag 19 december 2015

Höstterminens skrivprojekt i åk 1

Under hösten har vi i åk 1 haft några pågående skrivprojekt. Från början har jag försökt inspirera till skrivande genom spännande händelser, till exempel kring vårt mystiska ägg. Vi har återberättat händelseförloppet kring ägget, hur det plötsligt hamnade hos oss och hur det till slut kläcktes. Mer om vårt mystiska ägg kan ni läsa genom att klicka på länkarna nedan.

Mysteriet kring ägget

Gemensamt skrivande och funderingar kring vad som finns i ägget

Vi ställer frågor om äggets innehåll

Ägget kläcks!

En läsbro introducerades tidigt för att eleverna skulle få en känsla för berättelsestrukturer. Att läsa eller skriva en berättelse är som att gå över en bro. Bron kan delas upp i tre delar: inledning, handling (problem + lösning) och avslutning.

Bild från Nyckeln till skattens arbetsbok.
http://www.nok.se/abc-klubben

Planering av berättelse om ägget gjordes i en läsbro.

En planering av berättelsen om ägget gjordes i läsbron. Bilder om vad vi upplevt fanns med som en påminnelse och ett extra stöd. Eleverna fick sedan skapa egna böcker om det mystiska ägget och klistra in bilder (i mindre format) ovanför sin egen skrivna text. Böckerna lästes upp för föräldrarna under utvecklingssamtalet. Det var ganska lätt att berätta och skriva om något som var självupplevt.

När väl ägget hade kläckts, ugglan fötts och direkt skickat ett brev till eleverna, uppstod det ett ivrigt brevskrivande till ugglan. Till allas förtjusning skrev ugglan personliga svar och det stimulerade eleverna att fortsätta skriva ännu flera brev till ugglan. I vårt brevskrivande har vi oftast använt oss av datorer och skrivprogrammen Skolstil och Talsyntes, som läser upp varje ord och mening som skrivs.

Ugglan är nu som en familjemedlem hos oss och det har blivit populärt att sitta på mattan och läsa böcker för den!

 


Under senare delen av höstterminen har vi haft ett sagoprojekt. För att ge eleverna struktur och trygghet i sitt skrivande har vi använt oss av en arbetsgång som kallas cirkelmodellen. Modellen i fyra faser hjälper eleverna att bli bekanta med en viss texttyp, t.ex. berättelser. Skrivarbetet tar mer tid i anspråk, men den är välinvesterad inför framtiden.




Fas 1: Bygga upp kunskap inom ämnesområdet

I fas 1 är målet att ge eleverna så mycket förkunskap om ämnet så att de så småningom kan skriva om det.

Vi har läst många sagor tillsammans och använt oss av flera böcker hämtade från Natur & Kulturs Sagoklassiker. De sagor vi har läst är Den fula ankungen, Räven som blev lurad, Apan med den magiska flöjten och Östan om sol, västan om måne. Den sistnämnda sagan blev en favorit.

Östan om sol, västan om  måne.

Bilderna från de olika sagorna har scannats av och visats på smartboard för att det ska bli extra tydligt när vi ska använda oss av våra lässtrategier (att förutspå, att reda ut oklarheter, att ställa frågor och att sammanfatta). Våra läsfixardockor har funnits med och hjälpt oss använda de olika lässtrategierna.

nok.se/lasfixarna

Vi pratade om att sagor ofta slutar lyckligt, att det finns magiska tal (t.ex. tre och sju) som ofta dyker upp i sagor, "Det var en gång" är ett vanligt sätt att börja berättelsen "... och sedan levde de lyckliga i alla sina dagar" är ett vanligt sätt att avsluta.

Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder

I fas 2 är målet att eleverna ska förstå syftet, strukturen och de språkliga kännetecken som utmärker den texttyp som klassen arbetar med.

Det som är bra att få med i inledningen av en saga är en beskrivning av karaktärerna (personerna) och sedan en fortsättning med vad de ska göra. Det hjälper eleverna att kunna se en röd tråd. På vägen uppstår det problem som sedan löser sig på något sätt och oftast blir det ett lyckligt slut.

Böckerna från Natur & Kulturs Sagoklassiker är så finurliga att de har miniatyrbilder från innehållet i slutet av varje bok, som gör det lättare att sammanfatta sagan (exempel på hur en sådan saga kan se ut hittar ni sagan Fort, fort! Natur & Kulturs Julkalender). För att tydliggöra detta plockade jag ut några bilder från en av sagorna och satte in i vår läsbro.

Räven som blev lurad.

Tillsammans med eleverna skrev jag ner deras sammanfattning av sagan. Vi pratade om att man skriver sagor i dåtid. Barnen gjorde illustrationer till två av sagorna där både text och bild fanns med, som sedan resulterade i egenskapade böcker i A3 - format.

Fas 3: Skriva en gemensam text

Sedan var det dags för eleverna att börja skriva, även om de ännu inte fick skriva på egen hand. Mitt förslag var att vi skulle göra en julsaga.

Eleverna fick tillsammans med mig bestämma vad berättelsen skulle innehålla. Istället för en läsbro gjorde vi planeringen i ett skrivschema, som det fanns gott om plats att rita eller skriva i. Praktiskt var att rita upp skrivschemat stort på tavlan för att alla skulle ha möjlighet att se och känna sig delaktiga.

Vi hade sedan vår planering i skrivschemat att titta på och utgå ifrån när vi skulle skriva meningar till sagan. Jag skrev texten på dator så att alla elever kunde se texten på smartboarden. Eleverna kom med många bra förslag till början, person- och miljöbeskrivningar, magiska sagotal, problem, lösning och slut. Det blev en glad lekfull stämning när vi satt och fantiserade tillsammans på detta strukturerade sätt. Slutligen verkade eleverna väldigt nöjda med sin saga, även om inte riktigt allas förslag kom med. Många blev sugna på att få skriva egna sagor och då få skriva dem precis som de ville. Båda gruppernas sagor finns att läsa på vår sida som vi kallar Skrivalster.

Fas 4: Skriva en individuell text 

Vi kom sedan till den fjärde och sista fasen, när eleverna skulle skriva själva.

Skrivschema (klicka här för att ladda ner) 

Eleverna planerade sin text i ett likadant skrivschema som ovan. Lite klurigt tyckte några det var att hitta på vad sagan skulle handla om, men jag uppmuntrade dem att låna idéer från sagan vi skrivit gemensamt i klassen. Det räckte gott och väl att rita några streckgubbar eller skriva några stödord i skrivschemat.

Eleverna skrev sedan sina sagor i en ihophäftad bok med fyra sidor där det fanns plats att både rita och skriva meningar. Det blev väldigt tydligt när första sidan skulle handla om början, den andra om problemet, den tredje om lösningen och den fjärde om slutet.

Alla som ville fick hjälp med att skriva. Eleverna formulerade sina meningar för mig (eller någon annan resursperson), som skrev ner dem på en lapp och sedan skrev eleverna av meningarna så fint de kunde. Språk- och finskrivningsträning i ett meningsfullt sammanhang!

Efter lovet kommer vi att fortsätta arbeta med böckerna genom att berätta sagorna för varandra, läsa varandras böcker och börja träna på att ge kamratrespons.

Om ni vill läsa mer om hur jag arbetat med cirkelmodellen kan ni klicka på länkarna nedan:

Cirkelmodellen och kamratrespons kring berättelseskrivande i åk 3 

Cirkelmodellen i alla ämnen 

lördag 12 december 2015

Läsrutin i tre faser

Att lösa den mystiska gåtan kring hur läsning går till är något vi ägnar oss åt i skolans tidigare år. Just nu undervisar jag i svenska i åk 1 och det är verkligen inspirerande att få möta dessa barn med gnistrande ögon som är så sugna på att lära sig läsa och skriva. Tänk om det skulle gå att bevara nyfikenheten hos eleverna och stärka dem i deras självklara syn på att de kan och att de vill!

För fyra år sedan deltog jag i en studiecirkel kring Pauline Gibbons bok, Stärk språket stärk lärandet, och fick där och då en riktig tankeställare kring vad jag lägger tid på i skolan, framför allt kring lästräningen. Den viktiga uppföljningen av läsläxan med eleverna gjorde jag, men jag förberedde inte eleverna tillräckligt mycket innan läsläxan skickades hem. Jag högläste kapitlet en gång, vi samtalade om svåra ord och uttryck och hur huvudpersonerna kände sig. Sedan var det dags för eleverna att stoppa ner läxan i väskan.

Ibland fick jag höra av föräldrarna att lässtunden hemma hade blivit en ledsam stund och att barnen inte känt sig bra på att läsa. Nu när jag tänker på det får jag verkligen rysningar, men ärligt talat, så var det! Det var då, under studiecirkeln, som jag insåg att läxan behöver förberedas mycket mera grundligt i skolan. Jag plockade ut några bra konkreta övningar ur Pauline Gibbons bok och gjorde om dem lite grann till mina egna. En läsrutin skapades kring hur vi skulle träna varje vecka och eleverna skulle så småningom börja känna igen sig i övningarna.

Läsrutinen går ut på att eleverna tränar läxan tre gånger tillsammans med mig på olika sätt. Det betyder att förståelsen kring texten blir mycket större, eleverna lär sig känna igen vissa ordbilder och kan med hjälp av sammanhanget lättare ljuda ihop orden.

Inledningsvis kunde barnen nästan läxan utantill, men vartefter veckorna gick och ju längre texten blev desto större nytta hade de av att ljuda en del lättare ord och komma ihåg en del av de svårare orden. Jag informerade även föräldrarna på hur vi tränade i skolan och de åtog sig uppgiften att fortsätta träningen hemma, små korta stunder och uppmuntra mycket. Föräldrarna berättade att läxstunderna hemma nu blev mycket gladare.

Det dröjde inte många veckor förrän största delen av eleverna hade knäckt läskoden. Som genom ett trollslag kändes det! Elever som inte hade samma möjlighet till stöttning hemma fick det istället i skolan. Tycker ändå att elever gynnas av läxa just när det gäller läsning. De elever som inte får stöttning hemifrån får lästräna mera på sin arbetstid, i skolan!

Tänker att fördelen också blir väldigt stor för andraspråkselever. De lär sig känna igen det svenska språket, hur det låter och hur man uttalar ord. Alla elever får redskap för att hantera en text, lära sig läsriktningen och att väcka nyfikenheten kring textens innehåll. När läsningen går lättare frestas eleverna också att läsa för att förstå!

Min läsrutin är uppbyggd i tre faser:

1) Eleverna får fyra stycken frågor på tavlan som handlar om texten. Jag högläser texten och när vi kommer till svaret på en fråga tränar vi på att svara på frågan med hel mening. Vi säger också punkt i slutet. (Att prata med skiljetecken är något vi också ägnar oss åt.)
2) Vi läser texten en gång till. Denna gång görs det som en så kallad "eko-övning". Jag säger en mening eller några ord och eleverna härmar.

3) Tredje gången skuggläser vi texten tillsammans, men det är mitt lugna tempo eleverna ska följa.

Eleverna följer med i texten med sina fingrar hela tiden

Under de senaste åren har det blivit en stor boom kring olika lässtrategier och de har gett mig och eleverna ytterligare en extra skjuts när vi inleder läsningen av en ny text. Vi förutspår vad texten ska handla om, vi ställer frågor om texten och om svåra ord, vi reder ut orden och vi tränar på att sammanfatta texten. Jag har ändå valt att ha kvar min ovan beskrivna läsrutin genom åren.


Tror på upprepad läsning och att väl genomförda förberedelser ger god effekt!


söndag 6 december 2015

Ny barnbok av finlandssvensk författare

Vill rekommendera en ny barnbok, När vattenanden Noa räddar Truls, som getts ut i dagarna. Den är skriven för barn 4-8 år, men jag tycker absolut att den passar upp till åk 3. Författaren är finlandssvensk och heter Isa Sandberg. Trevligt med en ny lovande skribent! Isa skriver med vackra språkliga uttryck. Berättelsen handlar om en pojke, Truls, som rymmer ut i skogen och där träffar märkliga varelser. Illustratören Ann-Sofi Kattilakoski har målat färgrika akvareller, som jag sällan skådat i nyare barnböcker.

Mina tankar efter genomläsning är att det går att bygga upp ett äventyr kring boken. Det kan bli praktiskt arbete genom bilduppgifter, hitta vilse, rörelselekar, orientering och mindfulness kopplat till egna upplevelser och känslor. Boken inspirerar också till att "bara vara" i naturen för att uppleva stillhet och få ny kraft. Man kan ha rika samtal kring svårigheter man kan råka ut för i livet och göra spännande textkopplingar till egna erfarenheter eller andra texter. 

Mina tankar flög iväg och relaterade till kända berättelser såsom Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter och Elsa Beskows Tomtebobarnen. Just att få uppleva mystiken kring spännande väsen är sådant som sätter igång fantasin. Berättelsen väver in andlighet, folktro och visdomar på ett fängslande sätt.

Uppskattar när det lagts ner tid på att få till en innehållsrik text och härliga bilder! 

Finns att beställa via Adlibris.

Här är länken till författarens hemsida.




tisdag 17 november 2015

En distansföreläsning om språkutvecklande arbetssätt


Idag har jag haft min första föreläsning på distans med finlandssvenska lärare i Vasa. Väldigt spännande och lärorikt att testa verktyget Adobe Connect (efter en del tekniska svårigheter från min sida, hihi...)

Jag lovade att dela min presentation här. Finland ligger mig så varmt om hjärtat, eftersom jag kommer därifrån. Vi har mycket att lära av varandra.

Förutom att jag delgav mitt språkutvecklande arbete diskuterade vi kamratrespons, specialundervisning, läsläror, inspirerande texter, arbetssätt, ödehus, resande nallar, ordlistor m.m. En hälsning till Natur och Kultur är att vi behöver en bra magisk ordlista, som är lätt att slå upp i och där alla svåra ord från ABC-klubben finns med!

Med hopp om fortsatt nordiskt samarbete!

/Marika

onsdag 11 november 2015

Så här går vi igenom ny läsläxa i åk 1

Vid genomgång av ny läsläxa i åk 1 är målet att eleverna ska få en uppfattning om vad texten handlar om. Intresset väcks och ordavkodningen blir lättare. I arbetet med ett nytt kapitel i ABC-klubbens material, Den magiska kulan, startar vi alltid genom att jag läser högt ur den gröna C-boken, som har mest text, med hjälp av de olika lässtrategierna: att förutspå, uppmärksamma nya ord, ställa frågor och sammanfatta texten. De mysiga läsfixardockorna: Spågumman, Detektiven, Frågeapan och Cowboyen, uppskattas bland de yngre eleverna! 

Läsfixarna

Läsfixarna och texterna öppnar upp för samtal. Vi pratar om hur huvudpersonerna Asta, Bea och Cesar känner sig, varför de gjorde så o.s.v. Eleverna känner igen sig i mycket av det som händer i berättelsen och kan relatera till sina egna upplevelser eller problem. Vi får många bra diskussioner i klassen och eleverna lockas till att göra fina textkopplingar.

Jag vill förbereda eleverna så långt det går på den text de ska få hem i läxa. I största möjliga mån vill jag få läxläsningen att fungera smidigt även hemma. Vi läser texten flera gånger om på olika sätt. Bra förberedelser har en god effekt.

Några har ställt frågan hur vi gör när vi har läsläxgenomgång, så jag tänkte berätta lite om det. Framför allt gäller det här för de som har A - eller B-läsebok.

Idéerna är hämtade från Pauline Gibbons bok Stärk språket stärk lärandet.
  
1) Eleverna får fyra stycken frågor som handlar om texten. Jag läser texten högt (eleverna följer med i texten med sitt finger) och när vi kommer till svaret på en fråga tränar vi på att svara med hel mening.

2) Vi läser texten en gång till. Denna gång är det som en så kallad "eko-övning". Jag säger en mening eller några ord och eleverna härmar. Eleverna följer med i texten med sitt finger hela tiden.

3) Tredje gången skuggläser vi texten tillsammans, men det är mitt lugna tempo eleverna ska följa.

Den kommande veckan har vi i ettan paus från läsläxa i Den magiska kulan. Vi börjar inte med något nytt kapitel. Så är det var femte vecka när vi har repetition av de bokstäver vi gått igenom hittills.

Ettorna har ändå fått hem en annan läsläxa för jag känner att det just nu är viktigt att vi håller i med lästräningen. Det är lite olika vad de har fått i läxa. Några har fått hem en annan bok att läsa i, några har fått Den magiska kulan för att repetera tidigare kapitel (eftersom de precis bytt från A till B-läsebok) och några har fått ett papper med korta ord att träna på. 

Eftersom eleverna har gjort så stora framsteg både med att läsa, skriva och arbeta flitigt fick de igår ett litet ABC-klubben-märke att fästa på t.ex. sin skolväska. ABC-badges finns att beställa gratis genom att man mailar abc-klubben@nok.se.



söndag 25 oktober 2015

Ägg och andra idéer som kläcks

Så länge vi har väntat på att vårt mystiska ägg ska kläckas! De flesta trodde det skulle bli i tisdags när alla hade fått vända ägget, några trodde att det skulle bli under höstlovet medan andra trodde det aldrig skulle ske. Var och en fick skriva sitt namn på en post-it-lapp och sedan klistra in sin gissning i ett stapeldiagram.


Så plötsligt en dag hände det. I fredags när jag skulle hämta någonting i min skrubb så hittade jag ägget delat i två delar och en uggla som satt där i korgen. I korgen låg också ett brev där det stod: "Hej alla barn! Jag vet inte vad jag heter. Kan ni hjälpa mig att hitta på ett bra namn?"



Eleverna blev väldigt överraskade och glada. För att alla skulle få en chans att bekanta sig med figuren fick barnen i tur och ordning hälsa och presentera sig för figuren. De som ville gav också förslag på ett namn ugglan skulle ha. 

Vi skrev ner alla namnförslag i ett brev och hoppas att ugglan kan bestämma sig för ett av namnen tills nästa gång vi ses efter lovet.

Mer om vårt mystiska ägg kan du läsa härhär och här.


Alla läsfixare har nu hälsat på oss och är med när vi går igenom ny läsläxa i Den magiska kulan eller läser sagor tillsammans. Läsfixaren cowboyen, som hjälper oss sammanfatta texten med sitt lasso, var också den en väldigt efterlängtad figur och många undrar nu om det kommer att komma en målare eller konstnär också.



Lästräningen är en viktig del att få in i undervisningen på många olika sätt och nu försöker vi få in ett nytt sätt att arbeta med hjälp av ett stationssystem där eleverna besöker tre olika stationer under en lektion:



1) De får träna på att bilda ord med hjälp av lösa bokstäver. Här har jag tagit hjälp av en Läs-träna-bok med bra ljudövningar där de kan placera bokstäverna i rätt ruta.



2) Ljudövningar med hjälp av dator. Här har vi till att börja med besökt ABC-klubbens webbövningar (klicka på länken). 



3) Lästräning med de bokstäver och ordbilder vi redan kan. Här har vi använt av oss av riktigt gammalt beprövat material i form av en läsebok som heter Nu läser vi A, som säkert många av er känner igen.

Jag har läst med fyra barn i taget och de som väntat har suttit och byggt meningar med ordbilder under tiden.


Kommer försöka hitta bra rutiner för att detta stationsarbete ska flyta på och även hitta utmaningar för de elever som behöver det. Det kommer bli lärorikt och det är värdefullt för mig att få en lässtund med alla barn så ofta det går. 

Vår mentorstid efter skoltid där vi har träffat alla elever enligt ett schema och kollat av hur de ligger till i svenska och matematik har också fungerat bra och vi kommer att fortsätta med det efter höstlovet. 

I måndags hade vi träff med våra faddrar i fyran och spelade Yatzy tillsammans. Alltid spännande att träffas och umgås under trevliga former. Samtidigt blev det samtal kring regler och mycket matematisk träning förstås.






Ha ett skönt höstlov!

måndag 12 oktober 2015

Språk på många olika vis

Fortsättningvis jobbar vi på med vårt värdegrundsarbete i SO. De senaste två veckorna har vi uppmärksammat att ha ett vårdat språk och att vara medvetna om hur vi pratar med andra. Vi upplever inte att eleverna i åk 1 använder fula ord så ofta, men språket kan ju också uttryckas med kroppen eller hur man pratar till vuxna eller klasskompisar, vilket är något som kan förbättras hos många.

Olika känslor samtalade vi om: arg, ledsen, sur och glad och i vilka situationer man kan uppleva dem. Eleverna fick bara en gång, denna gång, säga vilka fula ord de kan råka säga när de upplevt sådana känslor. Vi skrev ner dem i en spalt och gjorde sedan en ny spalt där vi gav bra exempel på vad man kan säga istället, t.ex. "Sjutton gubbar!", "Ryck mig i fjädern!", "Järnspikar!", "Kackerlacka!" och "Dra mig baklänges!".

Inom samma ämne passade det bra att titta på ett avsnitt från UR om Ugglan och kompisproblemet, som handlar om att kunna säga förlåt på riktigt. Ugglan gav lite konstiga råd hur problemet skulle lösas och vi stoppade filmen ett par gånger och eleverna fick komma med egna förslag på bättre lösningar. Vi kom fram till att det hjälper att mena vad man säger, titta i ögonen och visa med kroppen genom att t.ex. ge en kram eller lägga armen om kompisen för att be om förlåtelse.

Ettorna har fått ha sitt första "prov" eller en liten diagnos, som handlade om de första bokstäverna och ordbilderna vi arbetat med i Den magiska kulan. Bra för mig som lärare att kolla av eleverna med jämna mellanrum för att veta om det är något vi behöver fila lite extra på. En elev uttryckte att det var den roligaste lektion vi någonsin haft. Härligt att sedan gå ut på skolgården, upptäcka en bokstav spårad i gruset och bli påmind om vilken bokstav vi har tränat mycket på den senaste tiden.

Bokstaven R.

I tisdags var min dotter på besök i klassen. Mycket trevligt, tyckte ettorna, som verkligen ville visa vilka fina skolelever de är. Ordbilden det introducerades. Alla fick sedan jobba enskilt med dottern en stund och träna på ordbilder, bilda en fråga och sedan skriva ner den på datorn. Frågorna klistrades senare in som små remsor på barnens egna bilder, som handlar om vad de tror finns i vårt mystiska ägg. En bra övning i att bilda och ställa frågor, som frågeapan gör. Bilderna pryder nu så fint våra väggar i klassrummen.


Är det ett spöke?

Är det en cowboy?
Mer om vårt mystiska ägg kan du läsa här och här.

I musiken har sångerna till FN-dagen tränats flitigt och eleverna bad om att få sångtexterna för att kunna träna hemma. Vår detektiv reder ut ord och uttryck när vi tränar på I natt jag drömde, t.ex. statsmän, konvolut och krog. Frågeapan ställer smarta frågor om vad texten i Äppelmelodin egentligen berättar. Måste man verkligen dela med sig av sin frukt? Kan man dela en fotboll? Eller vad menar låtskrivaren med texten egentligen?

Extra trevligt var det i fredags när en mamma till en elev kom och hade en musiklektion med oss och vi fick ackompanjemang av piano till våra FN-sånger. Vi sjöng också några av Majas alfabetssånger, (Ormbunke, Rönn, Ask och Champinjon) tillsammans med henne. Härligt avslut på en fin vecka.



måndag 5 oktober 2015

Kollegahandledning

Planerar just nu höstterminens fortsatta arbete med kollegahandledning vid min skola. Vid terminsstarten visade jag bildspelet nedan, som jag skapat med inspiration från Catharina Tjernbergs bok Framgångsrik läs- och skrivundervisning. 

"Om man ska lyckas på bredden ordentligt, då tror jag det är viktigt att organisera lärarbyte med kollegor, att man organiserar möjligheter att titta på varandras lektioner och att man också kan ges möjligheter att ha samtal efteråt."  - Catharina Tjernberg




Alla lärare har fått skriva ner sina önskemål till mig om hur de vill att deras personliga kollegahandledning ska se ut, vilka lärare de vill observera eller bli observerade av. Det är väldigt lärorikt att bara ha någon som är där för att observera och jag hoppas det öppnar upp för flera pedagogiska samtal. Sedan ska man gå varsamt fram med kritik och framför allt se det positiva och fokusera på innehållet när man gör ett lektionsbesök. Det är i huvudsak den som hållit i lektionen som ska berätta hur lektionen gick i samtalet efteråt.

Bra tips har jag fått från bloggen Samtal mellan två lärare av Malin Nyberg och Josefin Hellman.

Observationsprotokoll som kan finnas som en bas har jag hittat här från bloggen Specialpedagogen.

Hittills i höst har jag varit ute i klasserna och modellat kring olika lässtrategier. Många ville ha lite tips om hur man kan introducera läsfixarhäftet, som jag tidigare berättat om (läs här). Nu när alla har kommit in i sina rutiner är vi redo för nästa steg.

Ser fram emot en lärorik höst!


fredag 2 oktober 2015

Bokstavsdetektiver och dagsschema

Vi har haft gemensam skrivning om hur ägget kom till oss, vilka regler vi satt upp och vad vi tror det finns i ägget. Gemensam skrivning betyder att ett barn i taget ger förslag till en mening. Fröken ljudar samtidigt som hon skriver. Det här sättet att skriva gör att barnen ser hur en text blir till. De ser att ljud motsvaras av tecken, tecknen bildar ord, orden bildar meningar... Som avslutning läste vi texten tillsammans.

Läs mer om hur vårt mystiska ägg kom till oss genom att klicka här.



Barnen fick texten utskriven och fick leka bokstavsdetektiver och leta efter ordbilden sa och bokstaven Aa och räkna hur många det blev.

Mycket av det vi varit med om, såsom friluftsdagar, naturskola, teater och liknande har vi sedan gemensamt skrivande kring. Vi samlar texterna i en händelsebok. Barnen ritar bilder till eller jobbar med texterna på annat sätt t.ex. som ovan.

Ja, vad finns i ägget? Vi har läst en bok som handlade om olika sorters ägg och vi har jämfört storleken på kolibrins, hönans, svanens och strutsens ägg med vårt magiska ägg. Äggbilderna ger upphov till diskussion om vilka djur som lägger ägg, hur äggen ser ut, hur stora de är osv.



Det mystiska ägget verkar inte vara beskaffat som något annat, alltså skulle det kunna innehålla något märkligt.

Barnen fick först skissa och sedan måla sina egna hypoteser om äggets innehåll. De använde sig av kladdkritor och vattenfärg.


Inspiration hämtad från boken Spökägget.

Vanligtvis jobbar vi med en ny bokstav i veckan. Vi startar det nya bokstavsarbetet på torsdagar, men var femte vecka har vi repetition av de fyra bokstäver vi gått igenom. Hittills har vi hunnit med bokstäverna Oo, Mm, Aa och Ss. Idag startade vi upp arbetet kring bokstaven Rr. När vi har haft repetitionsvecka blir det också en veckas paus från läsläxan, men det är givetvis väldigt värdefullt att läsa också annat hemma. Högläsningsstunderna är guld värda, men känner man att tiden är knapp fungerar också ljudböcker fint.



Vi har jobbat flitigt i vår arbetsbok sedan vi fick den. Den tar upp en bokstav i taget blandat med ordbilder och är också upplagd med repetitionssidor. Det märks att arbetsboken är omtyckt och arbetsron sprider sig när arbetet med den kommer igång.

Ordbilder vi gått igenom hittills är hej, jag, ser, och, en, ett. Även skiljetecken, frågetecken, punkt och utropstecken, har vi tagit upp.

I musiken sjunger vi vidare. Sånger vi gillar mycket just nu är Klappa händerna, Alfabetssången, Tänk om jag hade en liten apa, Var bor du lilla råttaOrmbunke, Ask och Rönn ur Majas Alfabetssånger är nya för barnen, men väldigt uppskattade.

Dagsscheman att ladda ner här.


För att allt ska klaffa under en dag behöver några elever ha egna dagsscheman. I år har jag använt mig av de bilder jag använder till schemat på tavlan och klippt in dem i elevernas dagsscheman. Här kan du ladda ner ett rent dagsschema utan bilder (bilderna får nämligen inte spridas vidare), klippa in era egna bilder från tavlan och skriva in de tider som gäller. Efter varje ruta har jag skrivit in vad som ska göras, t.ex. samling, genomgång Aa, arbetsbok, sångstund osv. Eleven får själv kryssa i det som gjorts. Dagsschemat är i A4-format och ett dagsschema klistras in i ett fint häfte för varje dag. Det är lite pyssel när flera elever behöver en egen bok, men det är absolut värdefullt att hjälpa alla att få struktur på sina dagar. Föräldrarna är också väldigt tacksamma över att ta en titt i boken vid hämtning och sedan kunna prata om hur skoldagen varit tillsammans med sitt barn.

Hoppas dagsschemat kan ge lite inspiration. Ha en trevlig helg!

torsdag 17 september 2015

Mysteriet kring ägget

I måndags råkade vi ut för ett riktigt mysterium. När barnen strömmade in i klassrummet såg vi att någon stökat till där. Fönstret var öppet. Flera stolar och bord var omkullvälta... och det mest konstiga:

Det låg ett ägg på golvet!



Reaktionerna hos barnen skiftade, men alla var nyfikna. Några sa att det var fejk, något som fröknarna lagt dit, några barn var väldigt förvånade och uttryckte sin överraskning.

Barnen började spekulera över hur ägget kunnat hamna där:

- Det kan vara en struts som inte kan ta hand om sitt ägg.
- Det kan vara påskharen som varit här!
- Det kan vara vår belöning för att vi tränat på att passa tiderna.

Bredvid ägget låg ett papper som var ihoprullat. Vi läste det gemensamt och upptäckte att det var ett viktigt meddelande.

Meddelandet väckte en rad frågor:
  • Vad innebär "ta hand om"?
  • Vilka ska vända ägget?
  • Hur håller man det varmt?
Några barn hade svårt att låta bli ägget och ville känna på det vilket gjorde andra lite upprörda. Vi enades så småningom om att det nog behövs regler för hur ägget ska skötas. I våra smultron- och hallongrupper diskuterade vi detta och till slut sammanställdes några viktiga regler om att vi inte ska kasta, slå eller sparka på det och att vi ska hålla det varmt.



Vi har gjort i ordning en turlista så att alla barn ska få vända ägget. Vi håller det varmt med en filt. 

Kan vi öppna ägget? Kommer det att kläckas? Kommer alla hinna vända ägget?

Frågorna är många...

Inspiration hämtat från boken Spökägget.

Sagoklassiker

I samband med att vi arbetat med ägget och bokstaven Aa passade det bra att samtala om bilder till den välkända sagoklassikern Den fula ankungen. Under tiden jag visade bilderna på smartboarden fick barnen berätta i sagoform vad som hände i berättelsen.

Några fina kloka citat från barnen:

"Man blir ledsen om man blir retad eller skrattad åt."

"Det spelar ingen roll vilken färg man har på fjädrarna. Det som räknas är hur man är inuti."

Uppgiften som följde var att berätta sagan utifrån små bilder från sagan för en kompis och sedan göra en egen bok om ankungen (eller valfri saga). Kan verkligen rekommendera denna Sagoklassiker-serie. I slutet av varje bok finns det möjlighet att samtala om och återberätta sagan med hjälp av frågor och små bilder.

I bokstavsarbetet har vi gjort skriv- och ljudövningar kring bokstaven Aa och ordbilderna. Eleverna har fått arbeta efter ett arbetsschema där jag lagt in både bilder och text till varje uppgift för att det ska bli extra tydligt. När alla elever är aktiverade med olika uppgifter är det lättare för mig att plocka ut en grupp i taget för att exempelvis läsa upp sin läsläxa (självklart finns det minst en pedagog kvar inne i klassrummet). Arbetsschemat kan också tas fram att arbeta med då det finns tid över. Målet är inte att man måste hinna med alla uppgifter på arbetsschemat utan att man får varierande och lagom utmanande uppgifter.


Tack vare arbetsschemat har vi också lättare att få arbetsro, som är den nystartade delen i vårt gemensamma värdegrundsarbete vid Bryngelstorpskolan. Vi kan redan nu se att våra trafikljus som visar vilken samtalston som gäller, våra påminnelser, våra samtal kring hur man är mot varandra och vår magiska tröskel in i klassrummet har ökat arbetsron och att lugnet infinner sig mer och mer. Arbetsschemat kan du ladda ner här.

En ny läsläxa (kapitel 3) och skrivläxa som hör till har skickats hem. Denna gång medföljer även ett häfte till föräldrar som handlar om hur man lär sig att läsa, vad händer när ett barn lär sig läsa och hur vårt läromedel är uppbyggt. Beställ gratis eller ladda ner pdf här.


Det man kan läsa om i häftet är bl.a. den fonologiska medvetenheten, som jag håller på att följa upp med alla barn just nu i God Läsutveckling. Vi leker med ord på olika sätt och barnen får visa hur medvetna de är om de olika bokstavsljuden. Det är väldigt trevligt att få träffa alla barn i ett mindre sammanhang och de verkar tycka om de olika språkövningarna. Något av det mest spännande som finns är ju att få vara med om när ett barn knäcker skriftens hemliga kod. 

Torsdagen innehöll både bokbussbesök och en teaterföreställning, som handlade om tiden. Teatern inleddes med att vi fick titta på fyra personer som var sminkade som clowner. De spelade, dansade och sjöng. I slutet av föreställningen var vi alla med och deltog på olika sätt. I klassrummet avslutade vi dagen med att skriva en gemensam text om teatern.


fredag 11 september 2015

Forntidsresan

Att uppmärksamma förmågor och strategier i de yngre åldrarna


Här beskriver jag ett tema kring forntiden som jag genomförde senaste termin i åk 3. Syftet med att publicera Forntidsresan här är att inspirera andra till att uppmärksamma förmågorna och läs- och skrivstrategierna i alla ämnen. Forntidsresan kan förhoppningsvis ge idéer till teman även inom andra ämnesområden där förmågorna presenteras en i taget i de lägre årskurserna.

Tack till elever och kolleger vid Bryngelstorpskolan för ett fint samarbete! 

Klicka på rubrikerna ovanför bilderna för att ladda ner planeringarna och matrisen i pdf-format. 

Terminsplanering Forntidsresan



LPP för lärare Forntidsresan








Som ni kan utläsa från terminsplaneringen uppmärksammade vi en förmåga i taget under Forntidsresans gång. I vår läroplan står det om olika förmågor som eleverna ska ges möjlighet att utveckla. Vi lärare ska fokusera mera på förmågorna när vi gör våra bedömningar. Vi utgick från Göran Svanelids förmågor, the Big 5, och använde oss av förmågeskyltarna som Ulrica Elisson Grahne skapat och publicerat i sin blogg Ullis skolsida

Hela vårt tema genomsyrades av samtal där vi pratade om vad vi redan vet, vad vi önskar veta och vad vi slutligen lärt oss (VÖL-modellen). Alla elevers åsikter och erfarenheter kopplades in och väckte motivation. Vi samlade egen dokumentation från arbetet i en stor forntidsbok i A3-format med akvarellfärgade sidor. I inledningen av boken fick eleverna klistra in den lättlästa LPP:n för elever där det står vilka mål vi arbetar emot, hur vi ska arbeta och vad som ska bedömas. Vi läste och samtalade kring LPP:n och det här samtalet gjorde eleverna än mer sugna att starta upp temat. Begreppslistan som finns med i LPP:n för lärare skrev jag ut till eleverna i ett större format. Vi bockade av listan under arbetets gång, men upptäckte även andra nya historiska ord och begrepp som vi fick reda ut. Läs gärna mer om hur vi jobbat med den begreppsliga förmågan genom att klicka här.

Eleverna fick med hjälp av matrisen själva bedöma sina förmågor i slutet av temat. Jag hade några frågor och muntliga övningar till eleverna, som de fick svara på både individuellt och i grupp. Här upptäckte de flesta elever att de kände sig säkra på sin kunskap och kunde använda sig av sina förmågor, medan några skattade sig lite lägre där de kände en viss osäkerhet. Min reflektion nu i efterhand är att matrisen kunde använts vid ett flertal tillfällen under temats gång för att eleverna skulle haft möjlighet att förbättra det de kände sig lite osäkra på.

Nedan följer nu en kort beskrivning med bilder kring hur vi genomförde Forntidsresan.



Forntidsresan inleddes med en repetition av vårt tidigare tema om livet på planeten jorden där vi samtalade om den vetenskapliga teorin kring jordens uppkomst.

Dinosauriearbete

Vi fortsatte vår resa längs tidslinjen och läste om dinosaurierna. Eleverna fick själva välja vilka dinosaurier de ville läsa och skriva egna faktatexter om. Vi gav eleverna möjlighet att fördjupa sig mer i dinosaurietiden under våra Elevens val-lektioner eftersom ämnet verkligen fångade mångas intresse.

Textkopplingar

Spännande information fick vi genom film och böcker när vi lärde oss om människans utveckling. Vi upptäckte, redde ut och lärde oss ord och begrepp som homo sapiens, homo erectus och neandertalare och kopplade det vi läst till saker vi läst i andra texter, sett på film eller själva upplevt (textkopplingar).

Gammal bild av Nyköping.

Vi resonerade kring vad historiska källor kan vara (procedurförmåga). Utifrån en gammal bild av Nyköping upptäckte vi skillnader och likheter med nutiden (analysförmåga). Vi funderade också kring vad som skulle kunna bli historiska källor och vad man egentligen ska tro på av all information man får från böcker och internet.

Istiden. Hur tjock var isen?

Istiden behandlades utifrån ett frågeperspektiv. Eleverna fick möjlighet att ställa alla möjliga frågor om istiden och vi hjälptes sedan åt att leta svaren i olika källor. Exempel: Hur tjock var isen? Hur uppkom räfflor i berget? Hur flyttades stora stenar? 


Föremål från Stenålderssäcken.



Resestoppet vid stenålderstiden fångade eleverna. De njöt av att studera bilder och bara sitta och mysläsa eller se på film om hur människorna bodde, vad de åt, hur de arbetade och klädde sig. Stenålderssäcken, som vi fick låna från Sörmlands museum, innehöll föremål som vi noga kände på, fantiserade, drömde, skrev och diskuterade kring (metakognitiv förmåga, kommunikativ förmåga).

Lerkruka

I bilden skapade vi handavtryck som liknade forntida grottmålningar och lerkrukor med stenåldersteknik.

Venn-diagram

I svenskan skrev vi berättelser om ett forntidsäventyr där vi träffade ett barn från stenåldern och jämförde likheter och skillnader mellan barn då och nu (Venn-diagram, analysförmåga).

När resan kommit till bronsåldern och därefter järnåldern fick eleverna önska ett område att bli experter kring, t.ex. klimat, metaller, smycken, vapen, statyer, gravar, kläder, boende eller hällristningar och arbeta med alla lässtrategier de lärt sig (förutspå, ta reda på nya ord och begrepp, ställa frågor, sammanfatta) för att presentera sina expertområden (metakognitiv förmåga). 

Hällristningar

Runsten



I bilden skapades hällristningar och i samband med det passade vi på att besöka Släbros vackra hällristningar och den runsten som ligger strax intill.

Järnåldersdag

Till vårt äventyr i skolskogen engagerade vi de praktiskt estetiska ämneslärarna för en järnåldersdag. Eleverna fick prova på att väva, tälja, måla med färg på träbitar och skriva runskrift, vandra runt i området och titta och läsa om gravar, baka pinnbröd över öppen eld och ha idrott (kasta spjut, ha dragkamp, rövkrok och andra lekar).


Som en final på vår forntidsresa åkte vi med klassen till Historiska museet i Stockholm där vi fick uppleva ännu fler spännande forntida ting och en guidad visning. 

Stort tack till Sörmlands Sparbank för bidraget så att vi kunde genomföra klassresan. Den blev ett minne för livet!