måndag 16 januari 2017

Checklista och kartläggning i Livet i Bokstavslandet

Innan lovet arbetade vi med berättande text enligt cirkelmodellen. Läs mer om det genom att klicka på nedanstående länk:

Cirkelmodellen i berättelseskrivande, åk 2



När vi kom tillbaka till skolan efter lovet kunde vi läsa berättelserna med "nya ögon". En checklista fick eleverna, som påminnelse om vad de skulle titta efter, t.ex. stor bokstav och punkt, mellanrum mellan orden, läslig handstil och att det som är typiskt för berättande text fanns med.

Efter att texten var genomläst och checklistan avbockad fick eleverna ge sig själva två stjärnor för något som var bra och skriva en önskan om något som kunde förbättras.

Även jag som lärare läste igenom varje elevtext och gav sedan min respons i checklistan.

Denna form av textbearbetning av elevernas egna texter är ett responsarbete i riktning mot att eleverna ska kunna använda sig av kompisrespons i högre årskurser. I Livet i Bokstavslandets kopieringsunderlag finns det checklistor till olika typer av texter såsom instruerande, berättande, beskrivande, återberättande och poetiska texter.


Efter kapitel 2B fick eleverna göra Kartläggning I, som också är ett kopieringsunderlag i lärarhandledningen. Det är en enkel diagnos som ger vägledning om vad varje elev lärt sig, kan och behöver träna mer på både vad gäller stavning, meningsbygge, läsförståelsestrategier och att läsa och skriva olika texttyper, som denna gång var instruerande och berättande texter.

Eleverna arbetade väldigt fokuserat och flitigt med kartläggningen. Jag fick en känsla av att den var både igenkännande med roliga bilder från läseboken/arbetsboken och lagom utmanande så att eleverna kunde visa vad de lärt sig.

Tänker att mentorssamtal med varje elev (eller mindre elevgrupp) vore det bästa att planera in just nu, där eleven får högläsa sin skrivna text, vi tittar på kartläggningen tillsammans och slutligen fyller i en Du kan! checklista, som finns längst bak i arbetsboken till Livet i Bokstavslandet.

Att medvetandegöra eleverna om sin egen kunskapsutveckling är av stor vikt för att hitta den inre motivationen och viljan att lära mer.

Länktips


Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Skrivrespons och bedömning av texter (Läs- & skrivportalen: Skriva i alla ämnen 4-6)
I den här filmen introducerar läraren Therese Linnér kamratrespons i en klass. Det är texten och inte skribenten som ska granskas. Målet är att eleverna ska kunna granska varandras texter och ge konstruktiv kritik. Speltid: 11:02 min. Producent: Skolverket i samarbete med Linnéuniversitetet

onsdag 11 januari 2017

Boktips från En läsande klass


"Högläsning för ett barn kan ses som en kärleksförklaring."
- Körling

Boktipsen från En läsande klass, som jag gav tvåorna i julklapp i december, är samlade i ett hjärta på dörren. (Drakens håla och Spinkis och Katta saknas i bilden ovan).




Eleverna fick 24 st boktips i december. Vi förutspådde utifrån varje bokomslag vad boken skulle handla om. Sedan läste jag 2-10 min ur varje bok. "Fortsätt, fortsätt läs" fick jag ofta höra när jag skulle avsluta lässtunden.

Inspiration hämtad från Anne-Marie Körlings bok Den meningsfulla högläsningen.

söndag 25 december 2016

Cirkelmodellen i berättelseskrivande, åk 2




Livet i Bokstavslandet ger rika möjligheter till ett språkutvecklande arbetssätt där samtal, läsning och skrivning lyfts in i ett meningsfullt sammanhang och där elevaktiviteten är hög. De berättande texterna om Ami, Bruno, Coco och Dani varvas med andra typer av texter som på ett naturligt sätt passar ihop med innehållet.

Eleverna lämnas inte ensamma i sitt lärande. Läraren modellerar hur hen tänker om text och låter eleverna berätta om sitt tänkande. Till stöd används lässtrategierna, som hjälper till att förutspå, utreda nya ord och uttryck, ställa frågor, sammanfatta och se inre bilder.

Genom att läsa olika texttyper och synliggöra texternas uppbyggnad och särdrag fördjupas elevernas kunskap om olika sorters texter, både hur de ska förstås och hur de ska skrivas. Men innan eleverna skriver på egen hand är det viktigt att man tillsammans skapar gemensamma texter.

De språkutvecklande övningar som visas som exempel i Livet i Bokstavslandet utgår från Vygotskij och den sociokulturella teorin; att språkutveckling och lärande sker i samspel med andra.

Det som barnet idag kan göra i samarbete 
kommer det imorgon att kunna göra självständigt. 
- Vygotskij

Genrepedagogik vilar på en sociokulturell syn på lärande och utgår från cirkelmodellen (Gibbons). Cirkelmodellen innebär många tillfällen där man interagerar tala, lyssna, läsa och skriva med ämnesinnehållet i undervisningen. Denna modell genomsyrar allt det arbete som man gör tillsammans och på egen hand utifrån arbetsmaterialet som hör till i Livet i Bokstavslandet åk 2. Genrekunskap - att kunna känna igen - ligger till grund för hur man planerar sitt skrivande.

Cirkelmodellen bygger på fyra faser:
  • Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper
  • Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder
  • Fas 3: Skriva gemensam text
  • Fas 4: Skriva text individuellt eller i par

I den tvåa där jag arbetar känner eleverna igen den berättande textens struktur ganska väl eftersom de arbetat med Sagomattan i F-klass och även med cirkelmodellen för berättelseskrivande i åk 1. Jag ser det ändå som en fördel att då och då repetera de olika texttyperna med hjälp av cirkelmodellen och ge nya utmaningar i takt med att eleverna behöver det. Det kan vara bra att ha i åtanke att upplägget passar min grupp, men att arbetssätt och metoder måste anpassas till den grupp man undervisar, de förhållanden som råder här och nu, men även till sig själv som lärare. Arbetsformer och arbetssätt är i första hand redskap som man använder för att göra undervisningen så bra som möjligt.

Här nedan följer nu en liten beskrivning av hur vi arbetat med berättelseskrivande med hjälp av Livet i Bokstavslandet i åk 2.


Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper



Kapitlet om Spökhistorier i Livet i Bokstavslandets läsebok väckte stort intresse hos eleverna och vi hade textsamtal med hjälp av lässtrategierna och gjorde sedan en bildsekvensövning för att sammanfatta och tydliggöra en av spökhistoriernas uppbyggnad. Bildstöd är väldigt användbart! I Livet i Bokstavslandets arbetsbok finns sekvensbilder till de flesta kapitel.

Bildsekvensövningen gick till så här: Inledningsvis högläste jag spökhistorien från Livet i Bokstavslandet igen som en repetition. Eleverna delades in i grupper om fyra. Varje elev fick en bild. De skulle inte visa för de andra utan en i taget fick beskriva för gruppen vad de hade på sin bild. Sedan kom de överens om i vilken ordning bilderna skulle komma. Till slut vände de bilderna så alla kunde se och bilderna lades kronologiskt från vänster till höger. Eleverna tränade tillsammans på att återberätta historien muntligt. De som ville redovisade inför klassen. Slutligen skrevs en sammanfattning i Livet i Bokstavslandets arbetsbok.


Lektionen som följde återberättade vi spökhistorien och fyllde i en berättelsekarta med hjälp av stödord och korta meningar.


Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder




Eleverna fick gruppvis läsa en saga (hämtad från lektion.se), som de sedan fick sammanfatta med stödord/meningar i en egen berättelsekarta. 


En saga eller berättelse skrivs oftast i dåtid och därför gjorde jag om sagan vi läst till en lucktext där vi tränade på just detta. 




Till mångas förtjusning fick vi äntligen träffa ugglan Lilla Bo igen, som kläcktes ur vårt magiska ägg i åk 1. Ugglan hade ritat bilder och skrivit ord i en berättelsekarta kring vad den varit med om. Det blev engagerande samtal om både formen och innehållet, som hade berättats med en röd tråd.

Eleverna fick sedan i uppdrag att rita en figur eller karaktär som de tycker om, te.x. en dataspelsfigur, en sagofigur, ett gosedjur eller ett husdjur. Utifrån karaktären fick de fylla i egna bilder och stödord i sin berättelsekarta med början, händelse/problem, lösning och slut i Livet i Bokstavslandets arbetsbok. Det blev som i ett trollslag en tyst men ivrig skapande aktivitet där kreativiteten flödade.


Fas 3: Skriva en gemensam text 




Först skrev vi en gemensam text utifrån ugglan Lilla Bos berättelsekarta. I berättelsens början pratade vi mycket om hur viktigt det är att berätta vem det handlar om, hur karaktären ser ut, i vilken miljö den befinner sig i och att på något sätt få med vad den ska göra.

En slags lucktext med olika "börjor", hade vi som hjälp, för att vi skulle få mer variation i ordvalet. En hel del tidsord fanns med, såsom En dag, Plötsligt, Då, När, Efter ett tag, Strax, Sen/Sedan, Till slut, Äntligen.

Talstreck var också något som jag tog upp och att man ska börja på ny rad när någon säger något.

Det blev en bra diskussion i klassen kring hur vi skulle formulera oss och få med det viktigaste i berättelsen. Lilla Bos upplevelser är något som engagerar eleverna, eftersom det är en sådan omtyckt figur i klass 2.


Fas 4: Skriva en individuell text


Äntligen fick eleverna sätta igång att skriva på egen hand! De hade sin favoritfigur och sin egenskapade berättelsekarta att utgå ifrån. Till sin hjälp hade de också börjorna med tidsorden, som de fick använda om de ville.

Den röda tråden är inritad!

Spontant ville jag jubla rakt ut när jag hade läst berättelserna! Det här arbetet har gett fint resultat och jag kan se att alla skriver med en röd tråd. En del ville rita in den röda tråden i sin berättelsekarta. Blev väldigt fint och tydligt!

Efter jullovet kommer vi använda oss av checklistor när vi läser igenom berättelserna igen och klura på om det finns något som går att förbättra. Det som också är bra med arbetsboken är att det går att fylla på och ändra i olika delar (början, händelse/problem, lösning, slut) eftersom skrivsidan är uppdelad i fyra rutor. 

Olika typer av mallar, checklistor, berättelsekartor/planeringstabeller finns som kopieringsunderlag i Livet i Bokstavslandets lärarhandledning.

Länktips





Ng- ordsaga av Caroline Cras

Libers julkalender åk 1-3, lektion 15. Här finns en minilektion ur Livet i Bokstavslandets Lärahandledning och även två olika berättelsekartor/planeringsmallar.

Mina tidigare inlägg om cirkelmodellen i berättelseskrivande





Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

söndag 18 december 2016

Anna och Philips Lärarpodcast

Får ni en liten stund över lyssna på Marie Trapp och mig när vi pratar om vikten att eleverna inte lämnas ensamma i sitt lärande. Att läraren måste fungera som modell och visa på hur man kan använda olika läs- och skrivstrategier i undervisningen. Vikten av att ha en varierad undervisning där delarna blir till en helhet men ändå med ett tydligt syfte och tydlig struktur.

Avsnitt 86: En läsande klass och Livet i Bokstavslandet med Marie Trapp och Marika Nylund Ek



söndag 11 december 2016

Från tal till skrift i Bokstavslandet

En bro mellan tal och skrift får man med hjälp av att använda bilder inför elevernas skrivande. Inspiration hämtad från boken Stärk språket stärk lärandet, Pauline Gibbons.

En bildsekvensövning kring berättande text 




Vi har redan under en tidigare lektion haft ett textsamtal tillsammans kring en spökhistoria från Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 2 och eleverna har tränat på texten hemma.

Inledningsvis högläser jag spökhistorien från Livet i Bokstavslandet igen som en repetition. Eleverna delas in i grupper om fyra. Varje elev får en bild. De ska inte visa för de andra utan en i taget får beskriva för gruppen vad de har på sin bild. Sedan kommer de överens om i vilken ordning bilderna ska komma. Till slut vänder de bilderna så alla kan se och bilderna läggs kronologiskt från vänster till höger. Eleverna tränar tillsammans på att återberätta historien muntligt. De som vill redovisar inför klassen. Slutligen skrivs en sammanfattning i Livet i Bokstavslandets arbetsbok.


Gibbons fyra faser kring beskrivande text



I So:n gör vi en Jorden runt-resa med klassen! Vi samlar stämplar i vårt Jorden-runt pass vartefter vi arbetat med varje världsdel.

Tanken är att vi börjar i det talade, vardagliga språket och stöttar eleverna mot det ämnesspecifika språket.

Gibbons fyra faser




Fas 1. Elevgrupperna får kuvert med blandade bilder från fyra olika världsdelar, som de ska samarbeta och diskutera kring och sedan sortera. Bilderna tar upp ett axplock av världsdelarnas länder, flaggor, djur, byggnader, natur och befolkning.

Fas 2. Jag högläser några korta faktatexter och utifrån dem flyttar vi om bilderna lite. Introduktion av nyckelord handlar om att bekanta sig med dessa bilder, som eleverna får benämna och visa upp.

Resterande världsdelar tar vi so-lektionen efter och gör samma sak.




Fas 3. Efterföljande lektion med detta material får eleverna gruppvis varsin världsdel att läsa om. Med hjälp av bilderna ska de sammanfatta texten med egna ord. Efter en stunds övning har vi muntlig redovisning inför övriga klassen. Många tycker det är pirrigt, men också väldigt kul. Vi tränar på att vara en bra publik också och inte kommentera eller skratta åt någon. Efter redovisning intervjuar jag varje grupp som en sportreporter med en mikrofon. En del blir sugna på att prova när de ser att det är ganska roligt och inte alls så farligt.




Fas 4. Eleverna läser texten om världsdelen igen och plockar ut viktiga nyckelord i en planeringstabell. Med hjälp av nyckelorden skriver de sedan egna faktatexter i sina loggböcker. En utmaning, som jag tycker är jätteviktig, är att eleverna dessutom får bilda egna frågor om den världsdel de läst om. Det kan vara frågor man kan hitta svar på i texten eller frågor kring något eleverna funderar på.




Jag gjorde en liknande övning om världsreligionerna för två år sedan. Redan då märkte jag att det här är ett väldigt lärorikt sätt att arbeta. Eleverna stärks både i språket och självförtroendet att våga prata inför en mindre grupp eller inför klassen och att sedan skriva egna faktatexter.

Läs mer: Världsreligionerna - på väg från tal till skrift

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

fredag 2 december 2016

Julklappslistan 2016

I Nyköping gör pedagoger och bibliotekarier en lista med ett urval av alla roliga och bra ungdomsböcker som finns. Bland många fantastiska författare i listan hittas även Ulf Stark, som skrivit Livet i Bokstavslandets läseböcker. 

Bara att sprida och se till att alla barn och ungdomar får minst en bok var i julklapp!

Julklappslistan 2016


onsdag 30 november 2016

En instruktion till att göra en snögubbe


Älskar stjärnor eller snöflingor till fönstren! Hittade den här söta snögubben på en blogg, Lil Country Librarian, och har skrivit en instruktion, som eleverna får följa när de ska göra den. Passar bra nu när vi lärt oss mycket om instruktioner!

Mallar

Instruktion

Vill du läsa mer om hur vi arbetat med instruerande texter så klicka här!

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer.